moment 3
- Beskriva vårdprocessens samtliga faser, och argumentera för dess betydelse i vårdandet.
- Kunna relatera och reflektera kring vårdrelationens betydelse i vårdprocessen.
- Beskriva och argumentera kring prioritering av vårdområden, vårdhandlingar och
vårdåtgärder utifrån patientens begär, behov, resurser och problem
- Beskriva och förklara hur de olika styrdokumenten visar på patientens rättigheter och sjuksköterskans ansvar i omvårdnadsdokumentationen.
•	Kunna relatera och reflektera kring styrdokumentens betydelse för vårdandet och dokumentationen i patientjournalen.

detta har jag skrivit
Fokus på vårdprocessen, lagstiftningen och vårdrelationen.

Styrande och påverkande vård.
Styrande vård = när människans vitala funktioner inte fungerar i ett akut skede. När människan är medvetslös och när hennes liv är hotat, också när hon är så pass förvirrad att ett eget beslut inte kan fattas. Detta för att göra gott och behålla patientens hälsa. Används betydligt oftare än vad man bör. En styrande vård bör så snabbt som möjligt övergå till en påverkande vård.
Påverkande vård = när man tillsammans med patienten kommer fram till en lösning. Vården sker i samverkan med patienten. Hälsan ska kunna påverkas av patient, anhöriga och vårdare.

Skam. Hur ska man kunna skapa vårdrelationen när patienten känner skam inför vårdalternativ och medicinska ingrepp? Låta patienten närma sig vårdaren och känna tillit. Hur ska patienten bli av med skammen? Bedömningen av patienten bör uteslutas för att bli av med skammen. Vårdaren ska inte ingå en domarroll där patienten bedöms utifrån sina skamkänslor, utan vårdaren ska upprätthålla sin accepterande roll som vårdare.

Känner inte patienten tilltit är det svårt att skapa en vårdrelation. Där ömsesidigt vårdande sker på en medvetande nivå. Engagemanget i patientens närvaro i vårdrelationen kan leda till att patienten tillåter sig själv att känna sig sårbar och trygg i vårdrelationen, patienten litar på vårdaren. Vårdrelationen kan då leda till hälsa och välbefinnande och ett lindrande av lidande.

Observationen genom flera olika data kan ge bedömning, inte innan. Noga att skriva beskrvningar om vad man observerat. Viktigt att språket är precist i dokumentationen.

Använda sig av alla kunskapsmönster, för att kunna analysera – känslohinder, resurser, behov, begör. Analysen bygger på datainsamlingen.

Mötet är början på en vårdrelation. Skapa mötet. Grunden för att börja vårdprocessen.

Fungerar vårdrelationen och målen vill nås av patienten så behöves ett öppet samtal och mera datainsamling vid en konflikt om detta. För att patienten ska kunna nå de mål de vill nå. Först och främst är alltid patientens vilja det primära. Vårdrelationen är inte bara patient – vårdare även patient – anhöriga och anhöriga – vårdare är ett viktigt inslag.

Vid subjektivt tänkande bör frågorna ställas – Vad ser jag? Vad vet jag? Vad gör jag? Dessa frågor (chin o kramer) krävs för att kunna förhindra det subjektiva tänkandet i en vårdprocess.

Subjektivetet läggs av från den professionella rollen, för att kunna skapa en vårdrelation så man i sin tur kan hjälpa patieten, som man ej annars skulle vilja hjälpa. Istället för att döma och göra situationen värre och enbart bre på lidandet.

Vårdrelationen och mötet har aldrig kostat pengar och resurserna som egentligen spelar roll är den kunskapen som man som vårdare erfarit genom åren. Hur lite tid det finns, pengar och resurser det behövs så finns det alltid en möjlighet att skapa, finna och utveckla en vårdande relation.






böcker
Chinn, P. & Kramer, K.(2003)(eller senare upplaga). Integrated Knowledge Development In Nursing. London: Mosby. ( Kap.6-9 )
Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. Stockholm: Liber 133 sidor.
Raadu, G.(Red.). (senaste upplagan). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Liber. (Se Bilaga 2).
Wiklund, L.(2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur.(s.186-287 )

artikel
Kärkkäinen, O. & Eriksson, K. (2004). Structuring the documentation of nursing care on the basis of a theoretical processmodel. Scandinavian Journal of Caring Science, 18, 229 – 236