seminariumpt1

Enligt den information som patienten anger, samt de observationer som kan göras utav hans anamnes och aktuella status kan man positivt misstänka att Claes har ett fall utav Angina Pectoris, specifikt den stabila varianten.

PATOFYSIOLOGI/FÖRÄNDRINGAR:
Angina pectoris karakteriseras utav bröstsmärtor i samband med fysisk ansträngning eller stress. Smärtorna sker i samband med att kranskärlen åderförfettas. kolestrol och LDL fastnar i blodkärlen och byggs upp till ett plack som delvis ockluderar kranskärlen. När kroppens vävnad behöver mer syre än vanligt, främst vid ansträngning och stress kommer inte samma slagvolym räcka till och hjärtats vävnad drabbas utav syresbrist. Detta visar sig i form utav smärtor mitt i bröstet, som går över när syrebehovet minskar, dvs när man ej anstränger sig.

ORSAKERNA till dessa förändringar kan delas upp i de faktorer man kan påverka, och de man ej kan påverka. De orsaker man direkt kan påverka är tillstånd som ligger till bakgrund för många sjukdomar: hypertoni, hyperlipidemi, diabetes samt rökning är de vanligaste orsakerna. Dessa riskfaktorer har alla gemensamt att de bidrar till patologiska förändringar i blodkärlen. Dock finns det faktorer man ej kan påverka som ärftlighet samt hög ålder.
Hög ålder: pat är 60 år gammal. Hjärt och kärlsjukdomar förekommer väldigt ofta enligt statistik i den senare delen utav livet, då vår medellivslängd har ökat, men våra kostvanor försämrats vilket tillsammans med hög ålder kan utgöra grund för etiologi.
Rökning: Pat har rökt i ungefär 40 år, med inga mellanrum. Tobaksrökning är en vanlig orsak till arteroskleros, då de patologiska ämnerna du inhalerar skadar blodkärlen och orsakar defektiva förändringar som ett ett resultat utav långvarig exponering


DIAGNOS:
Diagnosen ställs genom anamnes (dvs sjukdombild, om man har varit i kontakt med sjukdvård tidigare.). I detta fall har Claes ej gjort det, då han ansett sig vara frisk tidigare, och sökte frivilligt vård i samband med personlig misstanke. Dock har han haft dessa smärtor sedan 3 månader tillbaka vilket är viktigt att notera. Datainsamlingen görs genom nom att fråga patienten om smärtan han upplever denna smärta: var den är lokaliserad, hur intensiv den är, vilken karaktär den har, dess varaktighet, relation till ansträngning samt hur smärtan lindras. I samtal med Claes om hans smärta får vi reda på denna symptomsbild.

Smärtlokalisering: mitt på bröstet // karaktär: svedande, tryck över lokation / Varaktighet: 3 månader, främst under ansträngning och stress // Relation till ansträngning: positiv // Hur smärtan lindras: genom att vila. ej smärta på natten.

När det gäller undersökning är det utav intresse att veta puls, blodtrycket, längden och vikten vid vitalpratametertagning. Då det rör sig om en hjärtsjukdomsmisstanke kan vi ej motivera tagning utav pox eller tempratur. VId fysisk observation låg pats blodtryck på 150/95, vilket är ett klassiskt värde för hypertoni dvs högt blodtryck. Detta är utav intresse då hypertoni är ett vanligt förstastadium och orsak till angina pectoris. Hans puls låg på 90, vilket är någonlunda förhöjd även med hänsyn till hans ålder. Med denna observation kan vi anta att den förhöjda pulsen är ett resultat utav det extra arbete hjärtat får utföra för att samma mängd blod ska komma igenom de förträngda kärlen, vilket höjer pulsfrekvensen. Han hade en längd på 183 cm och en vikt på 102 kilo, vilket är ett BMI värde på 30.5, ett tecken på fetma, en annan viktig riskfaktor för hjärt och kärlsjukdomar.

Förutom det behöver yttligare undersökningar göras för att utesluta att tillståndet inte har skapat en grund för framtida hjärtsvikt eller hjärtinfarktsanfall.

Detta kan göras genom ett EKG. Ett EKG kan berätta för oss om hjärtat har överbelastats eller fått en skada genom att mäta dess elektriska aktivitet. Det är viktigt att göra både ett prov i vila och ett arbetsprov under ansträngning för att se skillnaden.
Blodprover tas på plats för att se blodsockerhalt och lipiderhalter. Man kan överväga ett BNP-prov om det finns stark infarktmisstanke.
UCG/ekokardiografi bör övervägas på kardiologen för att fastställa graden utav ocklusion samt utesluta hjärtsviktmisstanke.


BEHANDLING:
nitroglycerin är kärlvidgande, betablockerare sänker blodtrycket och pulsen genom att inhibitera de receptorer som binder till stresshormoner, som bidrar till blodtryckshöjning. kalciumflödeshämmare har en liknande funktion och är ett bra alternativ till betablockerare om man ej tål den.
acetylsalicylsyra är ett viktigt förebyggande läkemedel, den har funktionen att förhindra potentiell blodproppsbildning.
Ett förebyggande preparat – till exempel betablockerare och/eller kalciumflödeshämmare
Acetylsalicylsyra (ASA) – till exempel Magnecyl
Eventuellt ett kolesterolsänkande preparat (en statin), förebyggande effekt.

EGENVÅRD