max hedvig labb

Som kan ses på resultatet gav de olika beräknings metoderna relativt skilda resultat, däremot har alla tre våglängder gemensamma värden som de kan anta, som till exempel 23.5 pm. Detta bevisar då att de två metoderna är fullt möjliga att använda för att få ut våglängden och därmed att elektroner kan beskrivas som både partiklar och vågor.

Det mätinstrument som användes var ett digitalt skjutmått, ett sådant mätinstrument är ofta väldigt exakt och ger en litet felmarginal. Däremot gav de de olika spänningar olika tydliga cirklar och detta gjorde det svårt att avgöra var cirkelperiferien var och mellan vilka punkter som mätningen skulle ske emellan. Detta resulterade då i en mindre exakt mätning. Den mänskliga faktorn är också viktig att räkna med då det mänskliga ögat och händer används för att placera skjutmåttet och detta kan vara väldigt svårt att göra exakt då det är millimeterprecision som räknas med. Dessa felkällor kopplade till mätning av datan hade kunnats förbättra genom att använda ett exaktare mätningsmedel, till exempel en laserbaserad mätningsverktyg, då den mänskliga faktorn inte blir delaktig.

Sedan tillkommer ytterligare en felkälla med spänningsaggregatet då dess spänning endast mättes i kiloVolt och endast hade en decimals noggrannhet. Denna felkälla hade dock en mindre felmarginal och anledningen berodde på att den mänskliga faktorn inte var delaktig. Maskinen kan ha gett något felaktiga värden eller värden som inte var lika exakta och även om en felmarginal på 100 V kanske hade räckt användes en felmarginal på 300 V för att inte riskera några felaktiga resultat och slutsatser. Denna felkälla skulle kunna förbättras med mer precisa mätinstrument som har en högre noggrannhet.

Med alla felkällor i åtanke har då flera lämpliga osäkerheter valts ut när beräkningarna gjorts. Dessa skapar ett intervall mellan vilken det troliga värdet ligger och då minskar sannolikheten för ett felaktigt resultat. Däremot var de värden som tilldelades, såsom gitterkonstanten och radien, behandlade som exakta värden och användes därför utan felmarginaler. Detta resulterar i att värdena kan bli något felaktiga eller ha en mindre felmarginal än de borde, men det borde inte påverka resultatet så pass att slutsatsen skulle behöva ändras.