Vi är inte längre självförsörjande på livsmedel i Sverige. Under 2017 importerades 48 procent av den mat vi konsumerade, enligt färska siffror från LRF. Inte bara sådant som vi inte kan producera själva, utan även mat som fungerar utmärkt för svenska åkrar och djurstallar.

– Vi lever i en marknadsekonomi. Sedan vi gick med i EU har importen ökat, och handel med livsmedel är det ställningstagande vi intog i och med det. Då trodde vi på evig fred, men nu är det ett annat läge, säger Therese Frisell beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.

Utländsk mat är helt enkelt billigare – de svenska bönderna har det tuffare här uppe i norr, och våra regler om bland annat djurskydd fördyrar matproduktionen, förklarar hon.

Böndernas organisation LRF är förstås också mycket måna om att påpeka detta.

– Huvudskälet är att svenska varor är dyra och att svenska lantbrukare har för dålig konkurrenskraft, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

Trots att vi svenskar ofta säger att vi föredrar svenska matvaror på grund av klimatproblem, djuromsorg och antibiotikaanvändning så märks det inte på sättet vi konsumerar.

Men en kris av något slag skulle bli tuff för oss. Nu, när säden torkar bort på de svenska åkrarna, vapenskramlet börjar ljuda högre i närområdet och Donald Trump hotar strypa världshandeln, börjar nog en och annan fundera över hur klokt det där med stor import och liten egen produktion egentligen är.

– Maten skulle ta slut väldigt fort. Vi har inte heller några livsmedellager längre, och Sverige importerar till och med utsädet till det vi odlar, säger Gunilla Nordgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet.

Även Livsmedelsverket och regeringen har börjat fundera.

– Vi ska börja planera för ett civilförsvar igen. Försvarsberedningen har tagit upp att vi ska kunna klara en störd omvärldssituation och störningar i handeln i sin senaste rapport, säger Therese Frisell.

Men det tar tid att ställa om.

– Att lägga ned ett lantbruk är lätt, men att sätta igång är svårare. Det finns de som säger att det tar tio år att få igång en långsiktig verksamhet.

Dessutom, det är inte säkert att det skulle räcka med bara mer inhemsk produktion. Maten måste komma ut till folk också, och för det krävs både drivmedel, el och datakraft.

– Det är många pusselbitar som måste vara på plats, säger Therese Frisell.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, S, förklarar att regeringen tar självförsörjningsfrågan på stort allvar.

– Vi är sårbara i ett krisläge. Det är därför vi infört en ny livsmedelsstrategi för att kunna öka produktionen. Också för att vi blir allt fler här i landet, det är inte mindre mat vi behöver, utan mer, säger han.

Regeringen satsar nu en miljard om året på att få fart på livsmedelsproduktionen igen, berättar han. Det handlar om ett 40-tal olika åtgärder i hela livsmedelkedjan.

Frågan är om Sverige har varit för naivt när det gäller att lita till andra för att få mat.

– Ja, det tycker jag, säger Sven-Erik Bucht.

Nu kommer också regeringen att utreda hur näringslivet ska samverka med totalförsvaret. På torsdagen presenterade försvarsminister Peter Hultqvist, S, ett utredningsuppdrag där privata och offentliga aktörers roll i ett krisläge ska kartläggas. Utredningen ska till den 1 december 2019 presentera förslag på hur olika företag som är viktiga för totalförsvaret ska kunna leverera även under en krissituation.

Fakta: Så har den svenska matimporten förändrats

Totalt importerade vi under förra året 48 procent av vår mat. En del avser förstås sådant som vi inte kan producera här, som kaffe, te, olivolja mm. Men vi importerar också sådant som växer och frodas alldeles utmärkt i vårt kalla land, som spannmål, kött, ägg och mejeriprodukter.

Den importen har ökat stadigt sedan Sveriges EU-inträde 1995. 1990 importerades till exempel bara 12 procent av alla varor som direkt konkurrerar med det svenska jordbruket, som ost och kött. 2017 var andelen 31 procent.

Förra året importerade 36 procent av det kött vi konsumerar, 28 procent av spannmål och gryn, och 34 procent av mejerivarorna och äggen.

Under 2017 konsumerade vi matvaror för 342 miljarder kronor. Importens andel var 165 miljarder kronor.