Advertisement
Guest User

Untitled

a guest
Feb 25th, 2020
187
0
Never
Not a member of Pastebin yet? Sign Up, it unlocks many cool features!
text 5.98 KB | None | 0 0
  1. Att läsa på inför provet fredag v 9
  2. Provet består av följande sidor 108 – 118 samt 201, 203-204.
  3.  
  4. Sida 108 högerspalt – sida 109 vänsterspalt.
  5.  
  6.  
  7. Förklara utförligt: Vad är organiserad brottslighet?
  8. Det är allt ifrån kriminella motorcykelgäng till kriminella grupper från förorten. De kriminella grupperna intresserar sig ofta för områden som narkotikahandel, cigarettsmuggling o prostitution, områden där möjligheten att tjäna mycket pengar är stor. Pengar från cigarettsmugglingen kan användas för att köpa vapen som sedan används vid rån eller mord. Dessa kan sedan användas till att tvätta pengar, överföra pengar som kommer från brott till investeringar i olika företag eller i vissa fall även i terrorism. Organiserad brottslighet brukar delas upp i två kategorier, broderskap och ad-hoc grupper.
  9.  
  10. Vad är skillnaden mellan ett broderskap och en ad-hoc grupp?
  11. Kriminella motorcykelgäng är ett exempel på broderskap. Medlemmarna har då en speciell tillhörighet till sin grupp och ofta har man olika symboler och speciella namn.
  12. ad-hoc grupper: Med det menas personer som går ihop under en kort tid för att begå ett brott.
  13.  
  14. Ge exempel på områden som den organiserade brottsligheten är verksam i?
  15. De intresserar sig ofta för områden som narkotikahandel, cigarettsmuggling och prostitution, områden där möjligheten att tjäna mycket pengar är stor.
  16.  
  17. Vad innebär det att man ”tvättar pengar”?
  18. Om du fått tag på pengar på ett olagligt sätt kallas det för svarta pengar. Det innebär att du överför de svarta pengarna till en lagligt verksamhet för att få det att verka som att du tjänat pengarna på lagligt vis.
  19.  
  20. Varför leder den organiserade brottsligheten nästan alltid till våld mellan olika individer och grupper?
  21. Kontrakt/avtal “ingås” och “avslutas” alltid under någon form av tvång /hot. Vid kontraktsbrott måste parterna “lösa” tvisten själva eftersom verksamheterna inte är lagligt reglerade och ej står under statens “beskydd”.
  22.  
  23.  
  24.  
  25.  
  26. Hur liknar och hur skiljer sig den ekonomiska verksamheten inom organiserad brottslighet mot laglig ekonomisk verksamhet?
  27. Likheter: Att alla på något sätt har ingått i ett kontrakt.
  28. Skillnader:Olagligt: Kontrakt/avtal “ingås” och “avslutas” alltid under någon form av tvång /hot. Vid kontraktsbrott måste parterna “lösa” tvisten själva eftersom verksamheterna inte är lagligt reglerade och ej står under statens “beskydd”.
  29. Lagligt: Alla parter har rätt att fritt ingå och avsluta kontrakt/avtal. Vid kontraktsbrott kan någon av parterna ta äran det till domstol eftersom verksamheten är lagligt marknadsekonomiskt reglerade.
  30.  
  31.  
  32. Sida 110 – 112
  33. Titta på bilden som finns på sidorna 110 – 111. Denna ger en mycket bra överblick för hela processen från att ett brott blir känt inom polisen till att påföljd utdelas.
  34. Vi har också skapat en figur på lektionen vilka myndigheter som är inblandade i denna process. Dessa myndigheter skall ni kunna och vad de gör.
  35. Ni skall kunna alla led som ingår i en förundersökning. Vad krävs för att en förundersökning skall starta. Vem gör vad och vem får göra vad? När avslutas en förundersökning?
  36.  
  37. Sida 113 – 114
  38. Varför har vi domstolar i Sverige? Se figur vi skapat på lektionen?
  39. För att avgöra brottmål och tvistemål.
  40. Tvistemål: Gäller tvister mellan människor, till exempel arvstvister eller vårdnaden av barn vid en skilsmässa
  41. Brottmål: Domstolen ska avgöra dels om den misstänkte har begått brottet eller inte, dels hur långt straff hen ska ha om hen är skyldig
  42. Vilka typer av mål avgörs i en domstol?
  43.  
  44. Vad heter alla aktörerna som sitter i en domstol.
  45.  
  46. Vilka domstolar finns det i Sverige?
  47. Tingsrätter, hovrätter och högsta domstolen
  48.  
  49.  
  50. Vad krävs för att överklaga ett mål i svenska domstolar?
  51. För att få överklaga en dom till Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Det är högsta domstolen som själva ger detta tillstånd. Prövningstillstånd brukar bara ges i kniviga fall där det är principiellt svårt att komma fram till hur ett brott ska bedömas. De domar som högsta domstolen meddelar blir vägledande eller prejudicerande, det vill säga tingsrätt och hovrätt kan i fortsättningen hänvisa till dessa domar när de själva dömer. Det är till Högsta domstolen man vänder sig när man söker resning. Det betyder att fallet tas upp igen vanligtvis för att nya bevis kommit upp som innebär att domen bör ändras.
  52.  
  53. Vad är ett vittne? Vilket brott kan ett vittne begå i domstolen och vad kan påföljden bli?
  54. Ett vittne är en person som känner till saker som är viktiga för rätten att ta del av
  55.  
  56. Vad kallas det när man hotar ett vittne? Varför är detta ett brott samhället ser allvarligt på?
  57.  
  58.  
  59.  
  60. Sida 115 – 117
  61. Vad är en straffskala? Ge ett exempel på en straffskala.
  62. Vad, förutom själva brottet, kan påverka var på straffskalan en dömd person hamnar?
  63. Centrala begrepp: Ålder, förstagångsförbrytare, förmildrande omständigheter.
  64.  
  65. Vilka påföljder finns det i vårt svenska rättsväsende och hur skiljer de sig åt?
  66. Centrala begrepp: Böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, samhällstjänst och fängelse, intern.
  67.  
  68. Vad är syftet med de straff som domstolarna dömer ut?
  69. Centrala begrepp: rättvisande, avskräckande, rehabiliterande.
  70.  
  71. Sida 118
  72. Varför har vi inte dödsstraff i Sverige?
  73. När avskaffades detta?
  74. Ge två exempel på länder som har dödsstraff.
  75.  
  76. Sida 120
  77. Bra att läsa för att få överblick.
  78.  
  79. Sida 201, 203 – 204
  80. Repetera våra svenska grundlagar.
  81. Lär er hur Europakonventionen påverkar svensk lagstiftning.
  82. Läs stycket om våra grundlagar. Läs på innehållet i grundlagarna sidan 203 och 204. Ni behöver inte kunna de exakta lagtexterna utantill men det är viktigt att ni kan läsa direkt ur lagtexter. Kanske en sådan uppgift dyker upp på provet där ni ska kunna förstå innehållet i en lagtext.
  83. Lär er vad orden egendom och expropriation betyder.
Advertisement
Add Comment
Please, Sign In to add comment
Advertisement