Båtkockarnas paradmarsch

D  F#m G D
Det var Niklas och Fager, den tredje var jag
D	A
Som sjöng våra sånger till gitarr och cymbal
D F#m Bm G
Och pengarna vi fick, ja de kronor som blev kvar
D	A	D
De kasta vi bort i en bar

Men vi tröttnade sen och jag tog snusexpress hem
Och sov nog ett år, när jag vakna igen
Locka tusen färgers ljus. Det här är inget ljug
Det finns barer lika stora som hus

G D F#m Bm G D A F#m
G D F#m Bm Bm A G D
Så kom an, ja kom an varje kvinna, varje man
Ni får kalla vårt pack för rövarband
Men jag lovar på min själ och på det kött som är mig kärt
Historien jag sjunger är sann

Och där så stötte jag på en flicka av den sort
Som man bor hos en vecka men sen glömmer bort
Var hon kort? Var hon lång? Var hon mörk? Var hon blond?
Allt jag minns det är hennes trappuppgång

Den hon kastade mig utför, där låg jag i en hög
Då en typ med gitarr kom och fråga: "Är du död?"
Så jag sträckte upp min hand och sa: "Nes Olsson är mitt namn"
Och han svara: "Jag är Filip jag minsann"

Så kom an, ja kom an varje kvinna, varje man
Ni får kalla vårt pack för rövarband
Men jag lovar på min själ och på det kött som är mig kärt
Historien jag sjunger är sann

Han reste mig upp och jag blev lutad mot en vägg
Och stod så ett tag. När han sen kom tillbaks
Var det i sällskap med en utav dom längsta män
som sa: "Mitt namn, det är Jern"

Vi var stora i orden men lät lite tunt
Då prinsen av lind kom fram och sa så lugnt
"Jag är trött, jag är pank, men det bästa av allt
Jag har nyss fått sparken från mitt band"

Så kom an, ja kom an varje kvinna, varje man
Ni får kalla vårt pack för rövarband
Men jag lovar på min själ och på det kött som är mig kärt
Historien jag sjunger är sann

Och det stod inte på förrns vi satt vid ett bord
Och skröt lite grann för det gör man ju ibland
När vi gick därifrån stod polisen vid vårt bord
Vi betalade notan under hot

Så kom an, ja kom an varje kvinna, varje man
Ni får kalla vårt pack för rövarband
Men jag lovar på min själ och på det kött som är mig kärt
Historien jag sjunger är sann