Cellkärna (chefen) cellmembran (yttre avgränsning) mitokondrier (energiverk) lysosomer (reningsverk) cellplasma (vätska) ribosomer (proteinfabrik)

Våra muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera. Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ. I musklerna bildas också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå.
Hjärtmusklerna finns i hjärtat. De är uthålliga och snabba. Hjärtmusklerna kan inte styras av viljan.

Skelettmusklerna finns i till exempel armar och ben. De arbetar snabbt men är inte så uthålliga. De kan styras av viljan. Skelettmusklerna gör att vi kan röra på oss, tala, svälja, tugga och uttrycka känslor genom miner i ansiktet. De ger också stabilitet till skelettet och skyddar våra inre organ.

Glatta muskler finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. De kan inte styras av viljan. Glatta muskler är uthålliga men arbetar långsamt. Sammandragningarna av glatta muskler påverkar hur blodet flyter i blodkärlen och hur luften flödar genom luftrören. Glatta muskler trycker också urinen och mag-tarminnehållet vidare mot urinrörsmynningen och ändtarmsöppningen.

Hjärtmusklerna finns i hjärtat. De är uthålliga och snabba. Hjärtmusklerna kan inte styras av viljan.

Skelettmusklerna finns i till exempel armar och ben. De arbetar snabbt men är inte så uthålliga. De kan styras av viljan. Skelettmusklerna gör att vi kan röra på oss, tala, svälja, tugga och uttrycka känslor genom miner i ansiktet. De ger också stabilitet till skelettet och skyddar våra inre organ.

Glatta muskler finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. De kan inte styras av viljan. Glatta muskler är uthålliga men arbetar långsamt. Sammandragningarna av glatta muskler påverkar hur blodet flyter i blodkärlen och hur luften flödar genom luftrören. Glatta muskler trycker också urinen och mag-tarminnehållet vidare mot urinrörsmynningen och ändtarmsöppningen.

våra njurar ska ta hand om vår vätske- och saltbalans, rena blodet och producera livsviktiga hormoner – med mera.


Immunförsvaret spelar en högst viktig roll för vår kropp och vårt välmående. Immunförsvaret består av ett nätverk av celler, vävnad och organ som tillsammans arbetar för att skydda kroppen mot virus, bakterier och sjukdomar. De skyddande cellerna kallas för vita blodkroppar – de fungerar genom att attackera de främmande organismer som orsakar sjukdomar. Om du har ett dåligt immunförsvar har du en lägre nivå av vita blodceller, din kropp kommer då inte kunna stå emot de organismer som tagit sig in i din kropp i ett försök att göra dig sjuk.


Olika blodgrupper orsakas av att människor har olika molekyler på ytan av de röda blodkropparna.

Hos människan finns det många blodgruppssystem, men ett av de viktigaste när man skall hitta lämpliga blodgivare är det så kallade AB0-systemet.
Överhuden

Det yttersta lagret i huden, överhuden, delas upp ytterligare i ett hornlager och ett tillväxtlager. I tillväxtlagret bildas det ständigt celler (kallas i detta fall för epitelceller) som förhornas och bildar det yttersta hornlagret.
Cellerna i hornlagret innehåller det hårda ämnet keratin. Hornlagret nöts ständigt bort och ersätts hela tiden av nya förhornade epitelceller underifrån. Skiktet är kraftigast där huden nöts mest, det vill säga på fotsulor och handflator. Tack vare att hornlagret hela tiden förnyas så läks eventuella sår på huden snabbt.



Matspjälkningen börjar redan i munhålan där födan sönderdelas när man tuggar den och saliven tillförs för att påbörja nedbrytningen och göra födan lättare att svälja. Att tugga med stängd mun är inte bara gott bordsskick utan gör dessutom att man sväljer ner mindre mängd luft som längre fram kan bli störande och besvärliga gaser i tarmen.

Födan transporteras sedan ner genom matstrupen till magsäcken.

I magsäcken lagras födan och blandas med magsaft som består av slem, saltsyra och enzymer. Genom samman- dragningar i magsäcken drivs födan nedåt i magsäcken medan enzymerna spjälkar proteinmolekylerna i mindre delar. När det blivit en lagom konsistens avges små portioner genom nedre magmunnen, till tarmen.

Tunntarmen är ca 5 m lång och delas in i tre delar. Tolvfi ngertarmen (duode-num), som är ca 30 cm lång, jejunum och ileum som delar på den åter- stående längden. I tunntarmen sugs de flesta näringsämnen upp som aminosyror, fettsyror, glykos, vitaminer och mineraler. Även en stor del av vätskan sugs upp här.

I tolvfingertarmen utsöndrar levern galla, som kan lagras i gallblåsan. Gallangör så att fettet blir vattenlösligt och kan fi nfördelas i tarminnehållet. Detta underlättar spjälkningen och upptagningen av fettet i tarmen.

Bukspottkörteln (pancreas) producerar dels insulin som går direkt till blodbanan, dels bukspott som utsöndras till tarmen via en gång i tolvfi ngertarmen.Bukspott innehåller enzymer för spjälkning av födan.

Tunntarmens slemhinna både utsöndrar tarmsaft och suger upp slutprodukterna. Slemhinnan är starkt veckad för att öka uppsugningsytan och är försedd med tarmludd (villi).Efter ca fyra timmar har allt maginnehåll passerat tunntarmen.

Tarminnehållet går över till tjocktarmen (colon), som är ca 1,5 m lång. Tjocktarmens huvudsakliga uppgift är att suga upp vätska, mineraler och speciella vitaminer. I tjocktarmen produceras slem för att underlätta transporten av tarminnehållet och för att skydda slemhinnan. I tjocktarmen fi nns en massa bakterier och det är normalt. De flesta bakterier är nyttiga. De medverkar i nedbrytnings- processen och framställer K-vitamin och vissa B-vitaminer.

Hur kroppen får syre

Våra andningsorgan består av de övre luftvägarna och lungorna. Till de övre luftvägarna räknas näsan, bihålorna, svalget, luftstrupen och luftrören. Andningsorganens uppgift är att förse kroppen med syre och föra bort koldioxid. Det intagna syret förs med blodet från lungorna till cellerna där förbränning (cellandning) sker. Vid förbränningen bildas koldioxid som förs tillbaka med blodet till lungorna.

Mjölksyra är en restprodukt som bildas i dina muskler vid träning. Det bildas hela tiden under aktivitet och ju hårdare du tar i, desto mer mjölksyra kommer att produceras. Till en början kommer du inte känna av detta eftersom kroppen omvandlar det till ny energi, men vid en viss ansträngning kommer produktionen av mjölksyra vara högre än vad din kropp klarar av att transportera bort. Resultatet blir då att muskeln får försurning.  och den får tuffare att arbeta vilket ger en känsla av stumma ben.


organsystem är flera organ i kroppen som samarbetar.
Många organsystem har som uppgift att transportera ämnen till kroppen, inom kroppen och från kroppen. Andra organsystem skyddar kroppen eller skickar information mellan olika delar av kroppen. Exempel på organ: ögon, mun, magsäck och lungor.


Utan skelett hade vi människor varit som högar av kött, i en påse av hud.

Skelettet håller oss upprätt. Dessutom behövs det för att vi ska kunna röra oss. Utan det skulle inte våra muskler och senor ha något att fästa i.


Dessutom påverkas skelettet av maten du äter. Kalcium, som benvävnaden behöver, finns i bland annat broccoli, bönor, spenat och mjölk. När du är utomhus gör solen så att kroppen tillverkar D-vitamin. D-vitamin behövs för att kroppen ska kunna använda det kalcium vi äter.

Om man röker får lungorna svårare att ta upp syre från luften och de röda blodkropparna blir sämre på att transportera runt syret, samtidigt får nikotinet hjärtat att slå snabbare. När man röker får man in både tjära, radon och kolmonoxid i lungorna.