Reinkarnation anteckningar

Om jag är du, och du är jag, så finns inte jag och inte du.

Reinkarnation innebär att man dras till det som man är mest lik, alltså det som ens vibrationsfrekvens motsvarar. Man bestämmer inte sitt liv i förväg, inte medvetet, för om man varit medveten på andra sidan så hade man inte valt att återfödas i en fysisk kropp. Det sker som en konsekvens av ens omedvetenhet / glömska, alltså ens låga frekvens. Man har aldrig valt att vara den man är, utan det är en omedveten impuls som är en konsekvens av att alla möjligheter måste existera. Att du är just du, är för att alla potentialer i oändligheten måste manifesteras, och du är en av dem. Det finns inget mål eller högre mening med att man är den man är, eller lever det livet man gör. Lika dras till lika och upplevelsen är bara en konsekvens av ens vibrationsfrekvens. När denna frekvens ändras genom erfarenhet så ändras också ens öde, och därför är inget hugget i sten. Ingen väg finns utstakad, utan man är ett pågående experiment.

Om man blivit medveten på andra sidan så kan man inte reinkarneras, för att ens frekvens då är för hög för att ta fysisk form. Man har alltså inte längre en drivkraft att uppleva en fysisk existens. Tills dess att man blir upplyst så är man fast i cyklerna utan ände. Detta pågår tills man väljer att släppa taget om det man tror att man är, alltså det individuella ego-jaget. Det finns inget som saknas, och det finns inte ett behov av specifika erfarenheter för att bli hel eller uppvaknad.

Det finns ingen gud som medvetet valt att skapa en, utan det finns bara en öde, mörk, oändlig, tom stillhet. När tomheten får vara öde tillräckligt länge så blir det till slut en reaktion, ett tindrande ljus som innebär att allt skapas samtidigt. Big Bang är en konsekvens av det ursprungliga tindrande ljuset som uppstod i tomheten.

Om man dör omedveten så kommer man att få en impuls att gå in i ljuset, och när man gör det så tappar man sitt minne. Man får en ny existens som är mer eller mindre lik den man lämnade bakom sig. Man slussas alltså in i en tillvaro som motsvarar ens frekvens i det ögonblicket. Om man är medveten så kan man ifrågasätta impulsen att gå in i ljuset, och slipper då genomgå ännu ett varv i reinkarnationens trampkvarn. Istället så låter man sig själv dränkas i tomheten och bli upplöst i oändligheten.