När Bengt Braun i början av 2008 lämnade över vd-posten till Jonas Bonnier stod det anrika familjeföretaget på topp.
Omsättningen hade närmat sig 30-miljardsvallen.
Bolaget gjorde en vinst före skatt på nära 2,5 miljarder kronor.
Jonas Bonniers uppdrag var från början tydligt: Han skulle styra Bonniers fortsatta expansion – som till stor del skulle ske utomlands.
Istället fick han ägna sig åt att skära ned, effektivisera och spara Bonnier ur den ekonomiska kris som kostade koncernen 2 annonsmiljarder och hundratals miljoner i förluster under 2009.
– Jag hade några månader av högkonjunktur, sedan pajade världen, säger Jonas Bonnier själv om hur hans arbetssituation drastiskt förändrades.
Men Jonas Bonnier framhärdar att han trivs i snålblåsten.
– Det blev helt plötsligt mer ”på riktigt”, utmaningarna blev väldigt skarpa och jobbet blev jättespännande på ett sätt som jag inte kunnat förutsäga, säger han, och fortsätter:
– Jag gillar att jobba med problem, och det har funnits gott om sådana.
Ett av dessa problem är bolagets höga skuldsättning, som vid utgången av 2009 uppgick till 8,5 miljarder – 1,19 gånger bolagets eget kapital.
Fyra år tidigare hade Bonnier ingen nettoskuld alls, och ett eget kapital på 5,5 miljarder.
Dagens Media kan även berätta att Bonnier under våren 2009 tvingades förhandla om en stor del av sina banklån. Lånen blev dyrare – trots att räntorna i världen sjönk som stenar, och löper nu till 2012.
– Ingen som lånade ut pengar våren 2009 gjorde det gratis. Det blev ett dyrare lån, men ett kortare lån, säger Jonas Bonnier.
Den höga skuldsättningen, som delvis grundar sig i en rad dyra förvärv precis innan luften gick ur konjunkturen, har varit ett problem som stått högt på Jonas Bonniers agenda.
– Vi har jobbat väldigt mycket med detta, och när detta år är slut ska förhållandet mellan skulder och eget kapital se ut ungefär som det gjorde 2007, före förvärvet av C More.
Målet är att det egna kapitalet ska vara lika stort som skulderna.
Och enligt Jonas Bonnier är det värsta arbetet över.
– Vi upplever att vi har en starkt finansiell ställning i dag. För ett år sedan kämpade vi med dessa frågor, men vi har nu kommit i mål.
Vad tycker du i dag om de förvärv som ligger bakom en stor del av skulderna?

– Affärerna i sig har varit strategiskt viktiga och lyckade. Men vad gäller tajmingen skulle vi kunna ha gjort det mer lyckat, säger Jonas Bonnier, och fyrar av ett självkritiskt skratt.
Kommer det nya förvärv nu i högkonjunktur?

– Det finns ingenting som har med vår likviditet eller skuldsättning att göra som skulle förhindra det.
Bonnier AB förhandlade även till sig en högre låneram när de dyrare lånen togs 2009.
Nära 3,5 miljarder kronor ytterligare kan Bonnier AB låna utan vidare förhandlingar.
Trots att 2009 går till historien som Bonniers resultatmässigt sämsta under 2000-talet – med massiva nedskärningar på många dotterbolag – delade Bonnier AB ut 255,3 miljoner kronor till sina aktieägare (familjen Bonnier, genom bolaget Bonnier Holding AB).
Finns det ingen koppling mellan hur bolaget går och hur mycket ni delar ut?

– Det finns en utdelningsprincip som beslutas om i Albert Bonniers bolagsstämma. Vi delar ut det som bolagsstämman ber oss att dela ut.
Jonas Bonnier tillägger att koncernen under 2010 kraftigt har förbättrat sina affärer. Speciellt är det affärsområdet Bonnier Morning Papers genomgått en stark vändning, mycvket beroende på Dagens Nyheters slimmade organisation.
– DN kommer att nå långt över brak even i år, säger Jonas Bonnier och förtsätter:
– Jag tror inte att någon tidning i Bonniers historia har gjort en så stark förbättring som DN under det senaste året.
Krisen är tycks vara över för denna gång. Nu kan Jonas Bonnier forstätta det arbete som abrupt fick ett slut i och med finanskrisen.
Nya förvärv väntar.
– 2009 var ett år då det gällda att spara och inte köpa. 2011 kommer vara tillbaka till där vi var 2006, 2007. Vi kommer då titta efter förvärv igen.
Av: Erik Westerberg
08-545 222 01


Dagens Medias nyhetsbrev