Självständighet

Självständighet är att vara fri från sig själv. Det är att vara fri från självbilden (ego), alltså fri från det man tänker och tror om sig själv (och andra). Jämställdhet kan aldrig inträffa så länge som majoriteten håller fast vid självbilden, därför att jämställdhet innebär samarbete. Om man håller fast vid egot så kan man bara se sig själv, hur mycket man än intalar sig att så inte är fallet. Vi tror att vi är olika kön, män och kvinnor, och vi tolkar jämställdhet som att kvinnor ska bli män och män ska bli kvinnor. Om det inte är jämställt nu när män är män och kvinnor är kvinnor, hur ska det kunna bli bättre om vi har ombytta roller? Är inte lösningen snarare att sluta se män och kvinnor som olika, och är inte detta vad som egentligen menas med jämställdhet?

Likabehandling oavsett ras kan heller inte inträffa så länge som majoriteten håller fast vid sin självbild, därför att rastillhörighet är något som hör egot till. Att det finns olika raser är bara en fantasi, och det är något vi tror eftersom vi tänker det. Vi tror att vi är olika raser, och dyrkar olika gudar och följer olika religioner. Så länge vi tänker och tror att vi är så olika, så kan vi inte ha jämställdhet eller lika villkor för alla. Var och en ser bara sig själv, sin självbild som de använder som mall för att passa in sig själva i och därefter jämföra sig med andra. Hur ska samarbete kunna uppstå om alla lever i varsin bubbelvärld, där de bara kan se sig själva och ingen annan?

Att vara självständig är att vara fri från sig själv. Det är att vara en fri individ, och känner någon till att ordet ”individ” betyder odelbar? Jämför med engelskans ”indivisible”. Hur kan en individ vara odelbar om den isolerar sig från andra, splittrar sig själv (genom självbilden) och inspirerar andra att göra samma sak? Hur kan enhet och samarbete bli synligt om vi hela tiden bara tänker på och ser våra inbillade olikheter?