vetenskapärviktigt

Rationalism
Rationalismen ser till vårt förnuft som det främsta verktyget att söka sanning. Vi löser problem bäst med logiska resonemang och bör undvika att sätta för stor vikt vid våra sinnesintryck. Om vi baserar vår kunskap på sinnesintryck kan vi inte vara säkra på att den kunskapen är sann, eftersom våra sinnesintryck inte behöver vara det. Signalerna som flödar från våra sinnesorgan tolkas av vår hjärna med en viss instinktiv subjektivitet som vi inte rår för. Detta medför att vi inte heller kan vara säkra på att våra observationer är otvivelaktigt sanna, och därför faller alla teorier som baserats på sådana observationer. Draget till sin spets kan man säga att vi inte inte heller kan lita på vårt eget förnuft eftersom vi kan vara psykiskt sjuka på ett sådant sätt att vi själva inte vet om det. Vart man drar gränsen är individuellt, men de pragmatiskt lagda bör se upp med att ifrågasätta allt för mycket.
Den enda värld som lyckas upprätthålla rationalismens omedgörliga kvar på rigorositet är den matematiska. Matematiken är ju som bekant baserad på en mängd otvivelaktiga sanningar, så kallade axiom. Ett problem kan alltså översättas från vår värld till det abstrakta, där exakta matematiska modeller används för att representera verklighetens approximationer. Därefter kan man vara säker på att de kunskapen man finner kommer att vara obestridlig, så länge man håller sig till de verktyg som erbjuds av matematiken.

Empirism
På andra sidan spektrat, motsatt rationalism, står empirism. Dikotomin märks redan vid den första jämförelsen av de filosofiska lärornas fundament. Medan rationalismen förnekar våra sinnesintryck och förtror abstrakta modeller, söker sig empirismen kunskap i verkligheten. Empirismen godkänner inte bara våra sinnesintryck som en källa till kunskap utan ser dem som nödvändiga för att finna sann kunskap. När människor föds är de ovetande och oformade, det är endast genom erfarenheter som människor får de drag och kunskaper som särskiljer dem från andra. Vi kan alltså inte veta säkert att något är sant om vi inte själva upplevt det.