Advertisement
Guest User

Untitled

a guest
Oct 25th, 2016
844
0
Never
Not a member of Pastebin yet? Sign Up, it unlocks many cool features!
text 13.02 KB | None | 0 0
  1. Vem är Sveriges statschef (E)
  2. Sverige lever i en monarki och på grund av det så är Sveriges statschef kungen och drottningen.
  3.  
  4.  
  5. Vad är Sveriges statsskick och vad innebär det? (C-A)
  6. Statsskick är hur en lands politik är ordnad på. Sveriges statsskick är en representativ demokrati och konstitutionell monarki.
  7. Representativ demokrati innebär att politiskabeslut fattas av en grupp av politiker som representerar oss. Vi röstar på en parti som representerar oss och fatter politiskabeslut åt oss.
  8. Konstitutionell monarki innebär att statschefen bara får göra saker enligt konstitutionen vilket innebär att kungens makt är begränsad enligt grundlagarna. Monarki innebär att kungen, men om kungen inte finns så är det drottningen, som är landets statschef. Titeln som statschef i en monarki går till kungen men annars drottningen och denne titel går i arv.
  9.  
  10.  
  11. Nämn de fyra grundlagarna (E)
  12. 1. Regeringsformen
  13. 2. Successionsordningen
  14. 3. Tryckfrihetsordningen
  15. 4. Yttrandefrihetsgrundlagen
  16.  
  17.  
  18. Förklara vad de fyra grundlagarna innebär (C-A)
  19. 1. Regeringsformen är grunden för Sveriges demokrati och beskriver hur Sveriges statsskick ska fungera. All offentligmakt utgår från folket. Den bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.
  20. 2. Successionsordningen: Sverige är en demokratisk monarki på så sätt finns det en lag gällande monarkin. Alltså denna grundlag avgör vem som ska bli kung eller drottning då den nuvarande regenten dör eller avgår. Man kan säga att successionsordningen bestämmer vem ska bli statschef. Också vem som ska efterträda monarken efter att statschefen dör eller abdikerar.
  21. 3. Tryckfrihetsordningen: Det är viktigt att vi ska kunna uttrycka oss utan att det ska behöva kontrolleras och godkännas. Vi har alltså rätten att anonymt lägga upp uppgifter på media utan att granskas eller att av myndigheter. Men det finns strikta regler för vad som inte får läggas upp på media.Det tar också upp “offentlighetsprincipen”, alltså att vi har rätten att ta del av myndigheternas dokument. Vi får alltså fråga om uppgifter om olika saker.
  22. 4. Yttrandefrihetsgrundlagen kan kopplas till tryckfrihetsordningen men täcker flera områden, alltså att man begränsas med att uttrycka sig genom skrift på media men att man också kan uttrycka sig genom radio, tv och internet.
  23.  
  24.  
  25.  
  26. Vilken makt har riksdagen över regeringen ( C-A)
  27. Riksdagen har den lagstiftande makten över regeringen som har den styrandemakten. Riksdagen har makten att stifta lagar och regeringen har makten att tillämpa de. Regeringen kan bara tillämpa de om riksdagen stiftar lagarna. Granskning. Om de inte litar på t.ex. en statsminister eller minister så kan de få en
  28.  
  29.  
  30. Var kommer den offentliga makten ifrån? ( E)
  31. Den offentliga makten kommer från folket av Sverige.
  32. Vad innebär offentlighetsprincipen? ge exempel ( E-C)
  33. Offentlighetsprincipen innebär att individer har rätten till insyn och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet. Jag kan komma in och fråga efter information och de har inte rätten att neka till det.
  34. Vilka krav finns det för att få rösta på riksdagen(E-C)
  35. För att rösta så måste man ha fyllt 18 år samt så måste man vara en svensk medborgare. Alla människor, det spelar ingen roll vad deras etnicitet är, de får rösta om de når upp till de här kriterierna.
  36. Anledningen till att man ska vara en svensk medborgare är på grund av att: man har levt i landet länge nog till att bli medborgare vilket är varför folk som blir medborgare borde få rösta eftersom att landets politik också kommer att påverka de. 18 års ålderna är på grund av att man är myndig i det ålderna.
  37. Vad är en opponionsundersökning (E)
  38. Det innebär att man gör en undersökning där man går till folk och frågar de frågor vilket har med politik att göra. Man behöver dock inte svara om man inte vill, speciellt om vilken parti man röstar på.
  39. Hur många platser finns det i riksdagen? (E)
  40. Det finns 349 platser.
  41. Förklara “mandat” (E)
  42. En “mandat” är ett annat ord för de 349 platserna som finns i kammaren.
  43. Förklara vad “utskott” innebär och nämn tre stycken
  44. Riksdagen fattar massor med beslut och det finns så kallade “utskott” som besluten baseras på och tre av de är följande:
  45. 1. Socialutskottet rör områden som hälso- och sjukvård. Alltså vad vi som patient har rätten till och vilka regler som ska gälla för handel med läkemedel.
  46. 2. Civilutskotten rör områden som vilka regler som gäller för byggande och bostäder. Samt föräldrars skyldigheter, skadestånd och regler för olika företagsformer.
  47. 3. Utbildningsutskottet rör områden som har med skola och forskning att göra. T.ex. på frågor som rör utskottet är: hur ska svenska skolan se ut, hur ska pengar till forskning fördelas.
  48. Vilka är riksdagens uppgifter? (C)
  49. Riksdagen har makten att:
  50. 1. Utse statsminister, efter att ett parti vinner så måste en statsminister väljas och det är då talmannen, inom riksdagen, väljer en kandidat till att bli statsminister och denne kandidat antingen nekas eller accepteras av riksdagen.
  51. 2. Stifta lagar, förslag på lagar ges antingen från regeringen vilket heter proposition eller så kommer förslaget från riksdagen och heter motion. Förslaget på laget kommer att röstas av riksdagen, de kan antingen neka eller godkänna men om riksdagen godkänner agen så skickas svaret till regeringen som ska genomföra lagen.
  52. 3. Besluta om budget. Regeringen ger förslag på hur statens budget ska hanteras och det är riksdagen som röstar för eller emot. Alltså beslutar vad som blir.
  53. 4. Kontrollera regeringen. Sverige har parlamentarism vilket betyder att regeringen måste ha riksdagens godkännande. Riksdagen vakar över regeringen och säger till att regeringen följer lagarna. Detta innebär att riksdagen kan rösta bort regeringen eller en minister om de tycker att det behövs.
  54.  
  55.  
  56. Vilken är skillnaden mellan parlamentarism och presidentalism (E-C)
  57. Parlamentarism innebär att regeringen måste ha stöd av parlamentet eller accepteras av majoriteten av ledamöterna i parlamentet för att uppgiften ska att regeras eller tillåtas. Riksdagen utses av folket och regeringen utses av talmannen inom riksdagen.
  58. Presidentalism innebär att presidenten, som valdes av folket, inte behöver få stöd av parlamentet för att få hens uppdrag att tillåtas eller regera.
  59. Skillnaden på de två är att den ena, presidentalism, inte behöver någon godkännande, av parlamentet, för att dennes uppdrag ska regera men den andre, parlamentarism, måste få en godkännande av parlamentet för att dess uppdrag ska tillåtas eller regera. Alltså, den ena är i behovet av att få en godkännande av parlamentet och den andra är ej.
  60.  
  61.  
  62. Jämför representativ- och direktdemokrati, vilka för och nackdelar finns det? (E-C)
  63. Representativdemokrati innebär att folket röstar på en grupp, parti, som ska representera de. Gruppen ska då fatta beslut gällande politiska beslut.
  64. På valdagen så röstar folket på ett parti som ska representera folket, detta är mindre demokratisk gemfört med direktdemokrati eftersom att makten går från folket till de som representerar de. Nackdelen med Rd är att partiet kan gå emot deras löfte till folket eller snarare gå emot vad folket hade önskat för. Samt att partierna kanske håller sitt löfte men att det kanske finns något som beslutas som man själv inte accepterar. Det positiva är att om man inte bryr sig om politik så kan man välja att inte rösta alls eller så kan man rösta på någon som representerar dig och behöver på så sätt inte bry dig om resten.
  65. Direktdemokrati innebär att folket ska fatta politiska beslut utan någon som representerar de. Alltså att politiska beslut fattas direkt av folket.
  66. När det finns ett utskott som ska tas upp något som ska röstas om så ska folket samlas och rösta på vad de tycker. Dd är mycket närmre demokrati jämfört med Rd eftersom att makten går till folket som ska rösta om vad de tycker och inte genom att någon som representerar de röstar åt de. Fördelen är att de kan välja vad de står för samt så leder det till att de kan ändra på samhället på det sättet de vill. Nackdelen är att de inte kommer att ha tid till att rösta varje gång de ska rösta och det leder till att många inte röstar vilket leder till att makten leder till att makten går till minoriteten av landet som kan rösta.
  67.  
  68.  
  69. Vilken är skillnaden på republik och monarki? (E)
  70. Varje stat har en statschef. Sveriges statschef är kungen eftersom att Sverige är ett representativ demokrati och konstitutionell monarki. I en monarki så är statschefen kungen och titeln som kung eller drottning går i arv.
  71. I ett land där det finns republik demokrati så kommer statschefen vara ledaren av regeringen som ska väljas av folket som till exempel I USA så väljer de en president som blir deras regeringschef samt statschef.
  72. Skillnaden är att i en republik så ska en person väljas och bli deras regeringschef samt deras statschef och i en monarki så väljer folket en regeringschef men titeln som statschef kommer att gå i arv och kommer antingen vara en drottning eller en kung.
  73.  
  74.  
  75. Vilken är skillnaden på enhetsstat och federalstat? (E-C)
  76. I en federalstat så är makten uppdelad. Man kan säga att det är en stat som är uppdelad till mindre stater som då kallas för delstat. De här så kallade delstater har egna lagstiftningar och alla de delstaterna följer landets grundlagar och röstar på en regering som ska leda deras land.
  77. En enhetsstat är som en statlig enhet där hela staten följer samma lagstiftning och samma lagstiftning.
  78. Skillnaden mellan de två är att en federalstat är en stat som är sammansatt av flera stater medans en enhetsstat är en stat där hela landet följer samma lagstiftning och grundlag.
  79.  
  80.  
  81.  
  82. Jämför Sveriges och USAś politiska system med hjälp av begreppen; parlamentarism - presidentialism, republik-monarki och enhetsstat och federalstat.
  83. Sverige och USA är annorlunda.
  84. I USA så har de en stat som är sammansatt av flera delstater och de olika delstaterna följer olika lagstiftningar vilket betyder att USA är en federalstat medans Sverige är ett land som i helhet följer samma lagstiftning och på så sätt är de en enhetsstat.
  85. Sverige har, precis som USA, en statschef och en regeringschef. Men de två länder är olika när det gäller de två.
  86. Sveriges statsskick är en representativ demokrati och en konstitutionellmonarki. Sveriges folk röstar på en regering som ska representera de samt leda landet.
  87. USA:s folk röstar också på en regering. Skillnaden på de är att Sveriges regeringschef är en premiärminister och USA:s är en president samt att USA:s president både blir regeringschef samt statschef medans Sveriges premiärminister blir regeringschef men inte statschef.
  88. Eftersom att Sverige är en monarki så går titeln som statschef till kungen annars drottningen och titeln som de två går i arv. USA är alltså en republik och Sverige är en monarki.
  89. Presidenten har makten att göra vad han än önskar. USA lever i en presidentalism vilket ger honom makten att få hans vilja och uppdrag regerad. Sverige däremot kan inte göra det eftersom att Sverige är en parlamentarisk land och måste på så sätt få parlamentets stöd eller majoriteten på deras sida för att deras uppdrag eller uppgift ska regeras eller tillåtas.
  90.  
  91.  
  92.  
  93.  
  94.  
  95. Vad är budgetpropositionen) (E)
  96. Proposition betyder att ett förslag kommer från regeringen alltså är budgetproposition förslag på statsbudgeten, det är ett förslag som kommer från regeringen.
  97.  
  98.  
  99. Hur kontrollerar riksdagen regeringen? (E-C)
  100. 1. Det finns ett ledamöte där riksdagen har rätten att ställa frågor, vilket är ett sätt för riksdagen att kontrollera regeringen.
  101. 2. Riksdagen eller riksdagsledamöterna har rätten att skicka ministrar eller statsministern till UK. UK står för Konstitionsutskottet där ministrar eller statsministern skickas för att granska att de följer reglerna.
  102. 3. Om riksdagen inte litar på en minister eller statsminister så har riksdagen rätten att göra en misstroendeförklaring. Misstroendeförklaring innebär i det här fallet att riksdagen har rätten att avskeda regeringen, ministern eller premiärministern.
  103. 4. Riksdagen har rätten att kontrollera regeringen för att säga till så att de följer lagarna, arbetar effektivt och att medborgarna känner förtroende till den offentligamakten.
  104.  
  105.  
  106.  
  107. Vem utser ministrarna ( E)
  108. Det sägs att regeringen styr riket. Ledaren av regeringen är statsministern som väljs som en kandidat av talmannen. Statsministern gör inte allt själv och på grund av det utser statsministern ministrar i regeringen. Alltså är det statsministern som utser ministrar.
  109.  
  110.  
  111. Vad är departement, ge exempel ( E-C)
  112. Departement är olika kategorier av regeringskanlset. Det är som utskott i riksdagen alltså att det finns olika delar i regeringen som
  113.  
  114.  
  115.  
  116.  
  117. Vilka steg tas i stiftandet av en lag( Från förslag till lag?) A
  118.  
  119.  
  120.  
  121.  
  122.  
  123. Vilka är regeringens uppgifter ( E-C)
Advertisement
Add Comment
Please, Sign In to add comment
Advertisement