Diverse idioter påstår att man ska rösta på Sverigedemokraterna för deras försvarspolitik, men i praktiken saknar de försvarspolitik, då de saknar utrikespolitik. Tvärt om stöder många namngivna Sverigedemokrater Ryssland, det sitter rent av en ryss i partistyrelsen, och många av den sk SD-svansen i kommentarsfältet är sk Putinkuddbitare som hyllar Rysslands agerande i och mot Ukraina. Då partiet verkar anse att Sverige ska närma sig Ryssland är partiets försvarspolitik helt meningslös och ett slöseri med pengar.

Det finns bara ett land i Europa som invaderar, annekterar territorium och för krig i och mot ett annat land i Europa, och det är Ryssland. Ryssland är det enda territoriella hotet mot Sverige och Sveriges grannländer, idag, i morgon och om 30 år, och om man inte anser att Ryssland är ett hot utan att landets aggressiva expansion ska stödjas, så behöver man inte heller ett försvar, utan det räcker med en kudde att bita i.

Eftersom Sverigedemokraterna saknar utrikespolitik, så kan de förstås två sina händer i denna fråga, men man saknar helt enkelt vad försvarspolitiken alls behövs för.

Tittar man på partiernas vår politik så finns inte rubriken internationellt eller utrikespolitik alls hos Sverigedemokraterna. Det finns däremot hos Kristdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet med ett antal specifika punkter som Afghanistan eller Syrien, Socialdemokraterna med flera underpunkter, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.

Att sakna utrikespolitik men ha en försvarspolitik är som att ha poliser men inga lagar - det finns helt enkelt inget för försvaret att användas till. Därtill är alltså Sverigedemokraterna inte statsmannamässiga och kan inte heller ingå i en regering, då de helt saknar en avgörande komponent för en regerings politik.

För att utröna vad Sverigedemokraterna står i frågan om Ryssland måste man istället gå tillbaka i tiden och titta på olika uttalanden i frågan.

2011 skrev Carl Hamilton (fp) en debattartikel där han konstaterade att Sverigedemokraterna bejakar Rysslands övergrepp på grannländerna, och citerar Sverigedemokraten Margareta Sandstedt från EU-nämnden i frågan om att främja fred och försoning mellan Ryssland och de länder de invaderat (t ex Georgien på den tiden, sedan dess har Ukraina tillkommit):

    ”När det gäller konflikter är det bra om vi har så goda relationer till Ryssland som möjligt. Är vi med och stöder [en försoningsprocess] när det gäller den här typen av länder kan det bli en ganska ansträngd relation till Ryssland. Det kan kanske bli litet instabilt. Vi anmäler avvikande mening på den här punkten.

Den 14:e mars 2014 skrev Sverigedemokraten Jan Olof Bengtsson i partiets husorgan SD-kuriren följande:

    "Det mest akut nödvändiga just nu är att finna en diplomatisk lösning på den omedelbara krisen, sådan den involverar Ryssland. En lösning som skapar utrymme för att identifiera och på fredligt sätt genom förhandlingar hantera och tillgodose de olika legitima intressena. Bildts och “västs” extrema, okunniga och allmänt föråldrade antiryska hållning riskerar att omöjliggöra en sådan lösning, och är därför en större säkerhetsrisk än Ryssland. [...] På samma sätt måste väst – det sanna väst – nu acceptera att det finns legitima ryska intressen i Ukraina, och inte minst på Krim."

Här ser vi hur en Sverigedemokrat anser att Ryssland har legitima intressen i Ukraina, inklusive invasionen och annekteringen av Krim, medan väst och rent av Carl Bildt kallas för en större säkerhetsrisk än Ryssland. Men det är alltså Ryssland och inte Carl Bildt som för krig i ett annat land i Europa.

Jonas Sjöstedt (v) kallade 2011 (sd) för Putins lilla stödtrupp.

    "Andemeningen i hennes anförande var ungefär ”vi kan inte bry oss om att Ryssland ockuperar lite småländer här och där - makthavarna i Ryssland är för strategiskt viktiga för oss för att vi ska kritisera det”. En mindre debatt uppstod i nämnden och för en gångs skull var jag och Carl Bildt helt överens. Sandstedt bekräftade på en följdfråga att den ”noninternventionspolitik” gäller alla länder i Rysslands närhet, i princip även Baltikum och Finland. Vi skulle alltså inte ha några synpunkter på om Ryssland hotade eller angrep de länderna – det var nog den slutsats alla drog om SD:s politik. Till och med den luttrade Carl B Hamilton, ordförande i nämnden, såg lite tagen ut när han sammanfattade SD:s avvikande mening."

Blogggrannen Wiseman har publicerat ett gästinlägg från Andreas Braw (kd) om (sd):s "utrikespolitik" i maj, och konstaterar att (sd) försvårar för Försvarsmakten.

    "SD förkastar ett NATO-medlemskap eftersom man ogillar USA:s inflytande. Sverigedemokratisk Ungdom kallar USA för "imperialistiskt", och SDU:s ordförande har uttalat att han föredrar Vladimir Putin framför Barack Obama. Antiamerikanismen går också igen hos partiets samarbetspartners i Europa, där flera av systerpartierna valde att stödja den ryska invasionen av Ukraina."

Man kan för övrigt själv se hur SDU:s ordförande Kesselstrand föredrar Vladimir Putin framför Barack Obama i en TV-debatt hos Bonnier/Expressen. Värt att notera är att faktioner tidigare velat se Kesselstrand som partiledare för Sverigedemokraterna.

På Slutpixlat har Tor Nilsson en inlaga i ämnet.

    "Det är därför naturligt att SD idag stödjer regeringen som finns i Ryssland och även i Ungern. [...] Därför får det anses vara naturligt att SD anhängarna riktade sin kritik mot artikelförfattaren för att istället rikta den mot Ryssland. De finner ju att ryssarna har gjort helt rätt. De samverkar ju även med andra fascistiska partier som lovordar Putin."

När det gäller (sd)-svansen går det utmärkt att läsa bloggkommentarer från personer som i andra blogginlägg säger sig rösta på (sd). Det handlar om sk Putinkuddbitare, som försvarar Rysslands agerande och krig i och mot Ukraina, och annekteringen av Krim, och tillhörande brott mot internationell lag och brott mot ingågna avtal Ukraina - Ryssland.

Likartade tongångar hittar man på extremhögerns hatsajter som Exponerat, Fria Tider och Avpixlat.

Sammanfattningsvis är ett stärkt försvar meningslöst för svensk del, då Ryssland ses som en vän och inte som en fiende, och Sverigedemokraternas politik är alltså motsägelsefull och saknar mål och mening. Kanske inte så konstigt att man helt tagit bort utrikespolitiken från partiets politik.

Att sedan (sd) saknar och kommer sakna all makt i försvarspolitiken är en annan femma och en röst på partiet är en bortkastad röst försvarspolitiskt. Vi behöver med (sd):s politik inte ens ett försvar för internationella insatser, då partiet inte vill se sådana heller, utan att försvaret ska försvara Sveriges gränser. Mot vad är då frågan, när vi ska samarbeta med och närma oss Ryssland?

Den borgerliga väljare som vill främja försvarspolitiken röstar på (fp) eller (kd) och den socialistiska väljare som vill främja försvaret röstar på (s). En försvarsröst på (sd) är en röst i papperskorgen. (sd):s försvarspolitik ska främst ses som ett sätt att lura till sig röster från försvarsvänner för deras övriga politik.

Relaterat så håller den europeiska extremhögern allt fler konferenser på plats i Ryssland, och Ryssland knyter alltså band och infiltrerar extremhögern i Europa. Härnäst ska dock extremhögern hålla en konferens i Budapest, dit också huvudideologen för den ryska euroasianismen, Alexander Dugin, är inbjuden som talare.

    "More broadly, the Kremlin’s use of Far Right parties in Europe appears to be part of a strategy to disrupt (or possibly destroy) the EU and divide the North Atlantic Treaty Organization (NATO). Europe’s Far Right parties also tend to advocate for such goals."