Not a member of Pastebin yet?
Sign Up,
it unlocks many cool features!
- Historiska romaner för hängmattan
- Eddie
- Hej och välkommen till ett nytt avsnitt av Blekingebibblorna babblar, där vi idag befinner oss på Olofströms bibliotek. Jag heter Eddie och med mig har jag min kollega Gunhild.
- Gunhild
- Trevligt att vara här idag.
- Eddie
- Alltid kul att spela in podd.
- Gunhild
- Ja, det är det och idag ska vi prata lite om gamla tider.
- Eddie
- Gamla goda tider eller inte så goda tider.
- Gunhild
- Ja, inte alltid så goda kanske.
- Eddie
- Vi har samlat på oss lite historiska romaner eller i alla fall böcker med historiskt tema eller som utspelar sig i gamla tider.
- Gunhild
- Det blev så. Vi har väl egentligen inget tema.
- Eddie
- Nej, egentligen hade vi väl inte det denna gången.
- Gunhild
- Nej, men det blev historiskt på något sätt.
- Eddie
- Ja, och vi kommer väl bre ut oss över ett ganska stort tidsspann.
- Gunhild
- Spännande. Ska vi börja längst bort?
- Eddie
- Det kan vi göra.
- Gunhild
- Längst bort alltså längst tillbaka i tiden.
- Eddie
- Längst bort ska vi nog inte, för vi ska bara till Varberg.
- Gunhild
- Ja ja, det var inte så långt.
- Eddie
- Boken som jag har med mig heter Råttkrutet som är skriven av Andreas Karlsson. Den kom 2021 och det är en bok som jag läste på ren impuls när jag var hemma i vintras och låg sjuk och satt med min telefon och försökt hitta någon e-bok att läsa, så hittade jag denna i Biblio då.
- Gunhild
- Finns den som både ljud och text eller bara ljud?
- Eddie
- Jag läste den som e bok, men den är inte omöjligt att den finns inläst också och omslaget på den tryckta boken lämnar lite att önska.
- Gunhild
- Inte så lockande.
- Eddie
- Nej, men i appen så såg det väldigt tilltalande ut så att jag blev ju nyfiken direkt.
- Gunhild
- Det betyder mer än man tror. Man tror nog att det betyder ganska mycket också, men den ser faktiskt lite gammal ut.
- Eddie
- Den ser gammal ut.
- Gunhild
- Det ser ut som den är från nittiotalet eller någonting.
- Eddie
- Nej, så det är väl precis som en människa? Det är första intrycket som säger om man vill läsa eller inte om man inte känner till något annat.
- Gunhild
- Och nu ska du berätta om det, så nu kommer vi alla att bli sugna.
- Eddie
- Förhoppningsvis. Jag har insett att jag är ganska svag för historisk, alltså böcker som utspelar sig i historisk tid, å andra sidan så brukar jag inte läsa deckare så mycket. Jag tror att det var på grund av tidsperioden som jag faktiskt fick för mig att läsa en deckare i det här fallet. Vi är som sagt i Varberg. Året är 1619. Och en handelsman i staden dör under väldigt mystiska omständigheter. Statsfältskären, läkaren, kommer dit och gör en undersökning och är övertygad om att det handlar om förgiftning. Köttgryta är ju då en form av gift eller var en form av gift.
- Gunhild
- Det låter obehagligt.
- Eddie
- Det lät väldigt obehagligt. Det var nog ingen trevlig död. Nej som sagt, man tänker att det här är förgiftning och har ganska snabbt en huvudmisstänkt som häktas. Men i staden finns också en klockare, en försynt man som heter David, en kyrkans man som har en fallenhet för att lösa fall som får höra talas om det här då och börjar nysta i vad som har hänt och han hittar ju såklart bevis som leder honom åt andra håll.
- Det blir ganska många olika spår som kommer upp. Jag hade i alla fall ingen klar huvudmisstänkt när jag satt och läste. Så det var spännande hela vägen liksom och samtidigt som han jobbat med det här fallet då, så hemsöks han av gamla minnen och känslomässiga demoner från Kalmarkrigets dagar.
- Det är ju den tiden så att det liksom ja, det är ett ett fall samtidigt som man också får lära känna honom och hans historia och hans trauma. Kan man väl säga? Det främsta skälet till att det funkar så pass bra är att författaren är väldigt inläst på sextonhundratalet. Han har skrivit många böcker om sextonhundratalets Halland tidigare. Alltså rena faktaböcker. Så att det kändes väldigt verkligt. Det kändes verkligen som att man var där.
- Gunhild
- Är detta hans första skönlitterära bok?
- Eddie
- Detta är faktiskt en fristående fortsättning på en annan bok som jag inte har läst och som jag kände att jag inte hade behövt läsa heller. Men han har skrivit en bok tidigare som heter Kvinnan som gick över elden, och om jag förstod rätt så är det den här kvinnan som anspelas på i titeln, David klockares mamma, så att de hänger ihop på det sättet.
- Gunhild
- Ok, då behöver man inte veta.
- Eddie
- Nej, han nämner sin mamma några gånger, men det är liksom inget som gör varken till eller från. Nej den var väldigt såhär spontan. Spontan läsning som gav utslag.
- Gunhild
- Trevligt. Men eftersom det var mord där så kan ju jag fortsätta med ett annat mord kanske och en sprillans ny bok som heter En väv av lögner av Kristin Fägerskjöld. Hon har skrivit historiska romaner tidigare, men det här är hennes första som har en verklighetsbakgrund och den här är ju väldigt speciell på det sättet att den handlar om en släkting till henne som levde från 1871 till 1958. Hon hette Helga Fägerskjöld och hon var alltså kusin till Kristins mans morfars farfar. Jag var tvungen skriva upp det, för det var så många steg, så det är alltså baserat på händelser som hon har fått ta del av.
- Och den här historien har ju varit väldigt stor i släkten eftersom det blev en skandal. En skandal som var väldigt uppmärksammad i medier och politiskt också. Det var väldigt stort, har jag förstått. Och det kallades dramat på Broxvik också för att det skrevs en bok om det redan 1948 av advokat Yngve Lyttkens.
- Eddie
- Var det också en roman?
- Gunhild
- Alice Lyttkens man var advokat och skrev. Jag vet inte om det var en roman eller inte. Den kom ut 1948 och den finns på Bibblio som text, nyutgiven fast jag vet inte riktigt när. Och den heter Dramat på Broxvik. Jag har läst riksarkivet lite grann om henne och där stod det liksom att hans bok var färgad av att han trodde på hennes historia, så den liksom lutade åt att hon talade sanning. Det vet man ju inte, utan jag kan berätta lite vad den handlar om och det är ju att Helga var en ung kvinna, 1898 tror jag själva handlingen börjar.
- Man kan säga det börjar egentligen på ett ålderdomshem i New York 1958 och då är det en gammal dam som blir kontaktad av personer från Sverige. Hon heter någonting helt annat. Hon har levt ett långt liv i USA 50 år och tror liksom ja klippt alla band med Sverige för länge sen och har bytt namn, varit gift med en amerikan och trodde sig vara helt fri från allt som hände i Sverige. Men så blev hon uppsökt av en advokat från Sverige. Och börjar få frågor om det här gamla fallet, så då kommer alla minnen upp, så att det är det som blir återberättat av henne. Men 1898 så bor hon inneboende hos en ganska förmögen familj på den här herrgården är det väl. Mannen i familjen blir sjuk och dör. Just då är det inget konstigt med det mer än att han blev väldigt våldsamt sjuk.
- Men efter ett tag så tror hon, tänker hon att han nog blev förgiftad. Och då tror hon att det är hans fru som har förgiftat honom och till saken hör ju att den här mannen som dog är pappa till mannen som hon är förlovad med och de är väldigt unga då och då kastas de in i en rättegång för det blir en rättegång och kontaktar sin advokat. Och egentligen är det bara rykten som skulle kunna blivit ingenting. Men i och med att den här advokaten tar upp det och de har öppnat kistan.
- Det blir obduktion och de hittar rester av arsenik och kvicksilver i kroppen. Ja, så då tror man kanske att det kan ha varit förgiftning i alla fall, fast det är inte säkert för det är inte säkert att det var dödligt. Ja, det är oerhört många vändningar och det började med att den här kvinnan som är fru till mannen blir anklagad.
- Men sen vänder det och dom håller på och det är jättemycket rättegångar och mycket förhör. Men sen vänder det och sen blir det hon själv, Helga, som blir misstänkt och anklagad för att hon har ljugit ganska mycket om olika grejer. Till slut vet man inte riktigt vad man ska tro, så det är väldigt mycket intriger. Det är väldigt mycket skandal och det kommer upp i pressen och det blir jättestort.
- Det måste ha varit en enorm grej i slutet av artonhundratalet i Sverige och då var ju det var mycket sedlighet också för att hon blev gravid, hon var inte gift. Bli gravid och föda ett barn som sen dog och det var väldigt mycket skandaler. Vad som egentligen är sant, det är ingen som vet, dom är ju döda. Väldigt intressant historia är det.
- Eddie
- Får man någon bild av vad författaren tror, vad som är sant och inte sant eller hon lämnar det till läsaren?
- Gunhild
- Hon lämnar det ganska öppet. Jag har läst inte riktigt till slutet, men jag vet ju hur det går därför att jag har läst om fallet lite grann. Så, och hon blev ju alltså, man tror att hon är skyldig, men hon i och med att hon nekar och dom inte har några ordentliga bevis så blir hon inte fälld och då lämnar hon Sverige direkt så hon flyr till USA direkt efter att rättegången är slut och sen liksom försvinner hon från radarn så att säga.
- Men det är en väldigt, väldigt spännande och är man intresserad lite av rättsfall från den tiden, då är det en riktig guldgruva och då kan man ju läsa Yngve Lyttkens bok också kan jag tänka mig. Jag har bara lite grann kollat på den. Väldigt kort, en väv av lögner.
- Eddie
- Var han i kontakt med någon av de inblandade, eller?
- Gunhild
- Jag trodde kanske det, för i den här romanen så är det en kontakt. En advokat som kontaktar henne i USA. Men jag vet, jag tror inte det var andra för att han skrev den tidigare. Ja, alltså den kom ut 1948 så han har skrivit något annat om något annat uppmärksammat fall, också rättsfall. Så han tyckte nog bara det var spännande att nosa på gamla fall eftersom han var advokat. Att han tyckte det var roligt att grotta ner sig i äldre fall och skrivande. Det är ingen deckare, det är en roman, men den känns, det skulle nästan kunnat varit en deckare också.
- Eddie
- Faktiskt. Ja, det låter ju så. Eller i alla fall någon form av spänning.
- Gunhild
- Ja, den är ju spännande. Det är det man undrar ju verkligen hela tiden och så kommer de tillbaka till USA och hela tiden till det där ålderdomshemmet.
- Eddie
- Där hon sitter med sin hemlighet. Nej, det är ju nånting med just släkthemligheter och historiska romaner. De kommer ju ofta hand i hand.
- Gunhild
- Jag tänker att släktforskare också kanske tycker det skulle vara kul att läsa.
- Eddie
- O ja, jag får känslan av att Kristin Fägerskjöld själv kanske har forskat en del i det här själv med protokoll och sånt där om rättegångar.
- Gunhild
- Det kan jag tänka mig. Ja. Och så är det ju säkert en sån historia som har gått i släkten, alltså man kan inte undgå att höra talas om det. Många familjer som har sådana men inte så här våldsamt. Någon form av.
- Eddie
- Och jag tänker att jag spinner vidare på det då för att jag har med mig en bok som heter Pojkarna i klostret av Sofia Nyblom. Och undertiteln är ”en släkthemlighet”.
- Gunhild
- Ja, det var ju likt.
- Eddie
- Det var väldigt passande här i sammanhanget. Den kom 2020 och är en roman baserad på författarens farfars upplevelser som barn. Hennes farfar Peder. Själva liksom upprinnelsen till boken var att på våren 2010 så fylldes tidningarna om artiklar och reportage om övergrepp inom katolska kyrkan på barn och unga och detta får då författaren att börja minnas och tänka tillbaka på berättelser som hennes farfar har berättat. 1913 så skickades Peder och hans bror Staffan till ett kloster i Österrike som heter Kremsmünster, ett katolskt kloster.
- När hon då får höra det här och börjar läsa i tidningarna om alla dessa övergrepp så blir hon som sagt påmind och börjar fundera lite och bestämmer sig för att söka upp klostrets hemsida.
- Jag vet inte hur mycket hon faktiskt har nystat i det som har hänt och hur mycket som är hennes eget, liksom fabulerande. Men hon skriver i alla fall fram en berättelse så som det skulle kunna ha hänt och hon gör det med väldig finkänslighet. För att sammanfatta handlingen så skickas de dit 1913 från Stockholm. Föräldrarna bor kvar i Stockholm.
- Gunhild
- Varför det undrar ju jag?
- Eddie
- De var ju katoliker. Det hade väl någonting med deras bildning att göra? Ja, jag undrar om inte den ena pojken, att målet var att han skulle bli präst. Dom stannar i klostret eller på klostret i 6 år.
- Gunhild
- Oj det var länge.
- Eddie
- Länge ja, och föräldrarna kommer ju ner och hälsar på då och då. Samtidigt så pågår det ju ett världskrig i Europa som gör att det är svårt och då i bakgrunden också så förstår vi att vissa av munkarna på klostret har utsatt en del av pojkarna för övergrepp. Det är en väldigt hjärtskärande roman, såklart. Den gör väldigt ont att läsa, men den är som sagt också skriven på ett sätt som jag vet inte, det är en väldigt vacker roman på något sätt.
- Gunhild
- Ja, för det är ju inte så längesen, jag tänker, man kan inte skriva hur som helst. För det är ju dom lever förmodligen inte längre, men dom har ju kanske väldigt nära släktingar som fortfarande lever så då är det ju extra känsligt klart.
- Eddie
- Ja och jag tycker hon gör det fantastiskt bra, även om det är en tragisk berättelse. Hon fokuserar inte nödvändigtvis på övergreppen, utan hon fokuserar mer på vad händer med ett barn när liksom barndomen inte får vara barndom? Vad händer med sättet som de tänker och interagerar med världen på?
- Jag ska säga det också att det är den ena. Det är inte nödvändigtvis författarens farfar som utsätts utan det verkar som att det var hans bror Staffan då som utsattes mest. Och det märker man skillnaden på hur de utvecklas medans Peder liksom växer upp, kommer in i tonåren och börjar bli lite mer utåtagerande så blir Staffan mer inåtvänd, tystare och till slut blir han sjuk och liksom det slutar med 1919 att mamman bestämmer sig för att nu ska de komma hem så att de tar sig ensamma hem genom Europa som fortfarande är krigshärjat. Stackars Peder han får ju nästan bära sin bror som fortfarande är sjuk.
- Gunhild
- Då får man följa dem efter att de har kommit hem också, eller?
- Eddie
- Inte direkt.
- Gunhild
- När du berättar om det så blir jag så nyfiken. Hur går det för dom sedan?
- Eddie
- Hon berättar ju om sin farfar lite i början, så det börjar med att hon minns tillbaka när hon satt i hans knä och han berättade om, ja, sen berättade han väl inte i detalj om övergrepp och så. Men man får ju en bild av honom som en gammal man. Så att man vet ju att han klarar sig. Men fokuset ligger på själva klostret tiden, så det är inte deras barndom i stort, utan det är klostertiden. Man får kanske vara lite känslomässigt förberedd när man läser den, men den är väldigt, väldigt vacker.
- Gunhild
- Det låter väldigt spännande och lite omskakande kan jag tänka mig.
- Eddie
- Ja, omskakande är nog ett bra ord.
- Gunhild
- Ska jag ta en väldigt tjock bok som inte alls är speciellt omskakande, åtminstone inte känslomässigt? Jag ska ta upp min en av mina stora favoriter, Sara Lövestam. Hon har ju skrivit en hel del historier med historisk anknytning, den senaste trilogin Monica-böckerna har jag pratat om i den här podden innan.
- Men den här som jag tänkte prata lite om nu heter Tillbaka till henne. Den kom 2012, så det är ett litet tag sen. Lite av en tegelsten, faktiskt. Hon har ett sådant underbart språk så det ska man inte låta sig avskräckas av. Och är man intresserad av historien i början av nittonhundratalet… kvinnohistoria, rösträttskampen och mänskliga rättigheter och kamp i Sverige så är det här verkligen någonting att ta sig an. Det roliga med den här, förutom att den handlar om den tiden, det är att egentligen hela historien sparkas igång av fyra stycken föremål, vilket är lite udda.
- Den börjar med glasögonen och då är det en auktionsförrättare som plockar på sig ett par stålbågade glasögon ur en sån här fyndlåda som han auktionerar ut och så av någon anledning så bara tar han dem och stoppar dem i sin bröstficka och när han känner glasögonen mot sitt hjärta så blir han alldeles varm och glad. Och han behåller dem. Och han blir väldigt entusiastisk och han lyckas sälja allting till mycket dyrare pris än han brukar och han behåller dom här glasögonen och har de liggande på sin spis hylla i många, många år sen.
- Och sen handlar det om skorna, ett par röda damkängor i storlek 38. Som en rekvisitör råkar köpa på en loppis. Hon ska köpa dem till en karaktär i en pjäs. Men hon blir så förtjust i dem när hon ser dem på den här secondhandaffären. Så hon bara köper dem. Och så glömmer hon kolla storleken, de är för små, de är för små för henne också så att de får stå i hennes hall. Men hon är så förtjust i dom så när hon har väninnor som kommer på besök som har rätt storlek så tar hon undan dem.
- Och sen kommer linjalen och då är det så att den stjäls av en mans älskarinna, mannens älskarinna stal linjalen från hans fru helt enkelt. Hon brukade sno lite grejer från den här frun när hon var vara bortrest och det är lite smågrejer. Sånt som hon inte kommer att sakna så mycket så att hon undrar utan bara kanske kommer sakna lite grann. Men en dag hittar hon en gammal sådan här skollinjal i trä och av någon anledning så tar hon igen. Bra att ha grej.
- Och så en brosch som ett barn bara förälskar sig i. De skulle egentligen köpa något helt annat. Så ska han ha den där broschen. Han ger sig inte och till slut så får han en väldigt till samma pris för vad det nu var han egentligen skulle ha i den här affären av expediten, så de fyra grejerna. Börjar på helt olika ställen men vår huvudperson som heter Hanna som lever i nutid blir vittne till en olycka, och av en ren slump får hon alla fyra grejerna samtidigt och de blir liggande där inne under hennes säng.
- Det är lite magi i de här grejerna på något vis och hon måste ta reda på det här är för grejer, var kommer de ifrån och då kommer vi tillbaka till 1906 och Signe, som är folkskollärarinna. Och väldigt irriterad över att hon minsann inte får samma lön som sin manliga kollega som inte är lika bra som hon, inte har samma utbildning som hon ändå få mer lön.
- Så det börjar där och sen så träffar Signe på en rösträttskvinna som är utanför och pratar på torget i det här samhället. Så det är så det börjar och sedan hoppar det fram och tillbaka mellan Hanna som egentligen är en ganska deppig kvinna, hon är inte nöjd med någonting. Hon är framförallt inte nöjd med sin partner och sitt liv, men det händer grejer när hon börjar forska i de här grejerna och så Signe som är ganska driven.
- Eddie
- Är hon baserad på någon verklig person?
- Gunhild
- Nej, inte hon, däremot så finns det folk runt omkring henne som är verkliga personer. Ja, nej, dom är dom är fiktiva bägge två. Jättespännande historia. Jag rekommenderar alla Sara Lövenstams böcker i vanlig ordning.
- Eddie
- Ja precis, hon har ju en tendens att hitta intressanta ingångar, tycker jag?
- Gunhild
- Jag hon skriver... Man bara flyter in i hennes böcker.
- Eddie
- Ja, det är intressant det där med saker och deras historia.
- Gunhild
- Ja. Du hade en plats, tror jag, som jag blev väldigt nyfiken på.
- Eddie
- Jag har med mig en bok som heter Arvejord av Maria Turtschaninoff, som är en finlandssvensk författare som innan bara har skrivit böcker för barn och unga, fantasyböcker. Det här är hennes första vuxenbok. Och den utspelar sig runt en gård som heter Nevabacka i Österbotten.
- Det här är en väldigt speciell bok som jag önskar hade fått mer uppmärksamhet. Den kom 2022 för det här är en av de ja bästa, mest liksom unika, magiska böcker som jag har läst på väldigt länge, både i sättet som den är skriven på, vad den handlar om och känslan den inger.
- Ramberättelsen här är att en ung kvinna ärver den här gården Nevabacka efter att hennes mamma har dött, men egentligen så kan man inte riktigt prata om att det finns någon huvudperson i boken. Den utspelar sig, den börjar ju i sextonhundratalet från det att första spadtaget tas i marken där. Och sen så då följer man gården fram till tvåtusentalet och när den här unga tjejen ärver den.
- Gunhild
- Wow, vad spännande. Det är ju ett annat grepp också. Det är lite som det här. Jag vet inte om du brukar titta på ”Det sitter i väggarna” där dom pratar om ett hus och vilka som har bott där och det tycker jag är så spännande. Det är spännande att följa ett hus och en plats.
- Eddie
- Det står ju till och med på baksidan att det är en episodroman och det är väl ett bra sätt att beskriva det på just för att du hinner aldrig lära känna personerna som bor där eller familjerna som bor där. Men du hinner liksom se dem i ögonblick, särskilda ögonblick så där. Det låter ju som att det skulle kunna bli ganska spretigt. Men jag tycker hon gör det på ett fenomenalt sätt.
- Gunhild
- Har hon en koppling, alltså är det en verklig plats?
- Eddie
- Det vågar jag faktiskt inte svara på.
- Gunhild
- Jag undrar om hon har en koppling till platsen?
- Eddie
- Det känns ju fruktansvärt levande för att hon väver ju in, även om det här är en ganska isolerad gård i skogen liksom så väver hon ju in, alltså krigstider när det kommer en soldat och gömmer sig i torpet som har varit öde ett tag och så där samtidigt som det finns väldigt stora… Vad ska man säga, övernaturliga inslag? Det handlar ju om en tid och kanske ett folk också som hade en annan relation till naturen.
- Man trodde kanske att naturen var besjälad, att det fanns osynliga invånare i skogarna som man inte skulle göra sig ovän med. Den första mannen som kommer till det här området, han heter Mats Matsson Rask.
- Gunhild
- Det låter som ett soldatnamn?
- Eddie
- Det låter som ett soldatnamn. Det var det säkert också, medans han håller och gräva på markerna där så kommer det någon gående över mossen eller han tror i alla fall att det kommer någon gående. Det är lite svårt att se för det är dimmigt. Han blir liksom lite nervös och gjorde korstecken. Han hade en bit stål i fickan som han kramade. Det var ju en talisman mot onda krafter och så står det så här:
- ”Dimman tätnade än mer hade nu en form en form av kurvor och mjukhet rakt mot honom rörde den sig. Det var en kvinna med hår lika gyllene som de små blommor som fått ge vika för hans spade. Det var långt och trassligt och obundet. Hennes armar och ben var långa och slanka som starrgräs. Hon log mot honom och hennes ögon var gröna som mossa. Mats tyckte att han inte sett hennes like ens ute i världen där han sett och haft många sköna kvinnor. Hon sa ingenting utan stannade framför honom i all sin nakenhet och ljuvlighet”.
- Gunhild
- Wow.
- Eddie
- Det här är liksom upprinnelsen till hela den här släktberättelsen.
- Gunhild
- Är det alltså när han börjar precis gräva de första spadtagen till gården?
- Eddie
- Bland de första i alla fall och möter då någon form av väsen som verkar välkomna. Ja, när jag sa det innan att hon har skrivit fantasy innan så det märks ju på de här sätten att hon väver in det men ändå på ett sätt som känns alltså i och med att det är en historisk plats och tid så känns den trovärdig.
- Gunhild
- Ja ja ja. Folktron var ju otroligt levande så att det är klart att det då blir det en självklar del.
- Eddie
- Ja och just sättet som hon beskriver det på hur hon skriver fram naturens krafter och avsikter är väldigt vackert. Ett citat som jag fastnade väldigt mycket för var: Allmogen har skogen som arbetsplats. De har inte råd att stöta sig med dem som bor där. Man måste liksom verkligen ta sig tid att lära känna skogen och nej, så det är en väldigt unik bok och just sättet som att det går som en kedja. En generation ger vika för en ny generation som ändå liksom griper bakåt och tar med sig historia in i sin tid.
- Gunhild
- Nej det, det så det är en generation, alltså? Det är inte helt olika folk som lämnar och så kommer det helt nya utan det är ofta en generation.
- Eddie
- Det är en blandning tror jag det är. Ibland går det lite i släktled och sen ibland så under krig till exempel så kan det vara att man överger torpet och så kommer det någon annan och så där, så det är lite blandat, men det är ändå precis som med föremålen i Sara Lövestams bok att det är ändå någonting som finns kvar av dem som har varit där innan.
- Gunhild
- Nej just det. Jättefint omslag, det liksom slingrar sig natur in i titeln.
- Eddie
- Så är det. En liten, liten gård i mitten där.
- Gunhild
- Ja, som jag inte såg överhuvudtaget faktiskt. Ja, ska vi försöka knyta ihop det?
- Eddie
- Jag tycker det känns som att vi är inne i en period när det kommer mycket intressanta romaner med historiska öppningar. Det känns som att det är lite på tapeten just nu.
- Gunhild
- Ja, spännande.
- Eddie
- Vilket säkert har att göra med att man kanske vill fly från samtiden?
- Gunhild
- Ja, så kan det ju vara.
- Eddie
- Det kan jag känna ibland när jag plockar upp en sån här bok. Att det ska bli skönt att komma bort lite.
- Gunhild
- Ja just det. Jag hoppas att någon har blivit sugen på att läsa.
- Eddie
- Att komma bort lite.
- Gunhild
- Vi lägger väl upp en liten bild på dem.
- Eddie
- Det tycker jag vi ska göra på vår Instagram.
- Gunhild
- Då hörs vi nästa gång.
- Eddie
- Det gör vi.
- Gunhild
- Ja, tack för den här gången. Hejdå.
- Eddie
- Hejdå.
Add Comment
Please, Sign In to add comment