Idag har vårt vackra, underbara och fina folk fått uppleva samma nedvärdering som flera hundra år bakåt, skillnaden mellan då och nu är att just idag valde vi alla att enas, att stå upp för våra färger, vår kultur, vår historia och ta ett steg framåt för att bli självständiga återigen, att ta tillbaka det som var vårt från första början, iallafall en liten del av det, det hela slutade med att vi såklart blir nedvärderade, att vi blir kränkta på våra mänskliga rättigheter av styret från Iran, Irak och Turkiet, hot på hot för att stoppa oss från att rösta gällande självständighet, samma problem som vi kurder upplever, det upplever folket i Katalonien med, när dom röstade för självständighet, vilket land ville hoppa in och stoppa allt? Ingen, man ser inte Katalonien som ett starkt land, man ser inte dom som en stark befolkning tillskillnad från oss kurder.
Under hela historian har vi haft allt och alla emot oss just för att vi alltid varit starka, inget land kan dock klara att bli anfallen från tre olika håll nästintill samma gång, det var på det sättet Turkiet, Iran och Irak blev större, dom tog över det som en gång i tiden var Kurdistan, iallafall en del av deras nuvarande länder.
Man kan fortsätta kritisera oss kurder, man kan försöka ta våra mänskliga rättigheter men man inser ändå allvaret i slutändan, det Turkiet, Irak och Iran håller på med är bara rädsla, att vi ska fortsätta ta över det som varit vårt och inte bara nöja oss med Södra Kurdistan, vi ska ta allt.
Man gör ett försök i att stoppa allt, skickar den irakiska armén till gränsen, turkisk stridsflyg som åker runt längs vår gräns i ett sätt att skrämmas, en sak räknade dom inte med, vi är över 50 miljoner, vi viker inte oss ner denna gång, vi ska ta det som är vårt, vi ska äntligen stå upp för oss själva, vi ska inte bli nedtryckta, idag är jag glad, idag är jag minst lika stolt som igår, förrgår och hela mitt liv att säga att jag är kurd, idag är jag glad för mitt folk, lycklig för våra förfädrar som krigat för det som vore vårt, idag är jag stolt över att säga att det inte är långt kvar tills vi kurder kan vara kurder igen utan att känna oss hotade.
Glöm inte vilka som skyddade er mot IS, vilka som stod vid er sida när IS mördade era kvinnor, era småbarn, era soldater.
Finns inget annat än kärlek till mitt folk, mitt underbara land, det är verkligen inte långt kvar nu!
Her biji Kurdistan, Her biji YPG!