Mmmm, WoW i Vanilla, svårslaget. Antar dock att nostalgin kan spela mig ett spratt.

Nostalgitripp för vanilla-folket
Spelade från dag 1, kommer ihåg att spelet släpptes en fredag i början av året. Spelade lite i betan också. Men inte fan hade man koll på vad man gjorde. Det var lite hipp som happ och att överhuvudtaget cleara 5-manna instanserna runt lvl 30 var ju ett jävla arbete. Till slut dingade man lvl 60 och var med i bästa guilden på servern (Burning Legion var servern), en totalt överpopulerad jävel då. Nihilum bildades där för övrigt, på Horde vilket även jag var.

Sen var det 15-manna instanserna i BRD, kunde ta flera timmar att cleara och man hade en extremt liten chans att få ett vettigt blå item. DÅ var det svårt att få gear, som fan. Sen kom till slut honorsystemet. Shit, vilka jävla galna battles det var i Hillsbrad. Fram och tillbaka, fram och tillbaka. Alliance pushade till Tarren Mill, ungefär 100 vakter spawnade och våldtog de ungefär 150 allys som attackerade (de flesta i blandad grön och blå gear) och sen pushade Horde till Southshore med samma resultat. Var nog seriöst upp till 300 personer där och bara köttade World PvP i dess ädlaste form, dag ut och dag in.

Sen kom Battlegrounds, och alla stod utanför entrén i gränsen mellan Ashenval och The Barrens. Duellerna pumpades medan man köade och de flesta var stolta över sina nyligt införskaffade 60% mounts.

Molten Core och Onyxia, 40 pers, fy fan vad man wipeade de första gångerna. Lucifron var en riktig fitta, och det här med att decursa var det inte alla som förstod. De flesta hade halvdassig rare (blå) gear, blandat med lite random gröna. Att geara upp 40 personer så alla hade bra blåa och 1/4 epics tog ju seriöst över 6 månader av konstant raidande tills man fick MC på farm.

Alterac Valley och dess premades. Vi hade några av de bästa PvParna i guilden så vi drog alltid ihop 40-manna raids med de bästa på Horde och joinade. Vi vann ungefär 95% av alla spelade AVs på under 15 minuter.

BWL, galet roligt. Äntligen lite coola epics. Blev trackad i guilden på grund av mitt gröna chest som jag hade, DKPn sparade jag för att införskaffa mitt class-chest i BWL men det droppade inte de första 7 ggr vi tog han (otur ja då!).

AQ - C'thun, också galet.

BTW, alla som satt på Thottbot hela tiden för man inte visste var man skulle i Questen räck upp en hand!

ONT
Tror man alltid ser tillbaka på vissa saker på ett väldigt onyanserat sätt. Nyhetens behag med ständiga stora uppdateringar under det första året var ju grymt. Precis när man kände att man fick koll på läget kom det något nytt. Och det är en SJUK skillnad på hur svårt spelet var då och hur svårt det är nu. Visst, folk har såklart blivit bättre och spelet har inte förändrats lika mycket de senaste åren som under det första. Men det går verkligen inte att berätta hur fett det var att se folk med 3-4 epics i början. De var verkligen gudar. Folk som hade blått gear rakt igenom och som dessutom var av den högre kvalitén var även de respektingivande.

Vad ser man nu? Alla har bara epics, alla har ascoola mounts, instanserna är lättare (CC spelar typ ingen roll längre). I början planerade man varenda stort pull, alla fick roller och det fanns inget targeting system med stjärnor och skit, så det blev misstag ibland. Mmm, mysigt.

Nej, WoW var mer belönande då för man behövde faktiskt kämpa. Varje nytt item som var bra var en stor seger. Det är det inte längre, nu handlar det om några ILevels hit och dit mellan två epics. Buhu...

EDIT: Spelade fram till att jag downade Lich King pre-nerf. Ahhh, vilken bekymmerslös tillvara man levde när man var ung!
EDIT2: Menar BWL, inte BLW!