Advertisement
Guest User

Untitled

a guest
Oct 2nd, 2014
762
0
Never
Not a member of Pastebin yet? Sign Up, it unlocks many cool features!
text 12.31 KB | None | 0 0
  1. INSTUDERINGSFRÅGOR 4.
  2.  
  3. 4:1 A) Ekologi är läran om hur olika levande varelser samt miljöfaktorer påverkar varandra.
  4. B) Alla grupper inom ett visst område bildar tillsammans ett med miljön ett ekosystem.
  5. C) Miljöfaktorer är en grej som påverkar organismer och hur dom lever, som till exempel vind,sol och temperatur.
  6. D) Ett djursamhälle är arter som finns inom ett område, som påverkar varandras liv.
  7. E) Population är en individ som tillhör samma art inom ett ekosystem, bildar tillsammans en population.
  8. F) En näringskedja börjar med växter eller (blågröna bakterier).
  9. G) Växter bildar ett energirik näring med hjälp av ljusenergi. Det är ekosystemens producenter.
  10. H) En toppkonsument är en organism som befinner sig överst i näringspyramiden. Den gör inte heller något byte för någon annan.
  11.  
  12. 4:2 (Rita en näringskedja med växter och djur- samt nedbrytare. Visa sedan med pilar hur närsalternas kretslopp ser ut.)
  13. A) PLOMMONTRÄD – AMIRALFJÄRIL – KOLTRAST- SPARVHÖK
  14. B) Annars skulle hela ekosystemet brytas ner, på grund utav att om plommonträden skulle försvinna så skulle inte amiralfjärilarna ha någonting att äta och då skulle alla dessa arter i detta kretslopp dö ut.
  15.  
  16.  
  17. 4:3 Energiprincipen har olika former av energin och den omvandlas till andra energieformar. Allt som sker är en omvandling av energi. Vid energiomvandlingar ökar den totala entropin. Man får en värmeutveckling av rörelseenergin hos atomer och molekyler.
  18.  
  19. 4:4
  20. Skulle det finnas fler rovdjur än växtätare så skulle maten inte räcka till alla. I en näringskedja så försvinner mycket av energin i varje steg, från växterna till växtätare och sedan till köttätare. Det kan bero på att inget djur kan ta till vara all energi i det de äter, det mesta försvinner i stället som värme.
  21.  
  22. 4:5 I ett ekosystem så påverkar arterna varandra. Granskogen sägs vara som ett ekosystem. I granskogen äter växter av varandra till exempel harar och älgar. Dom kallas för växtätare
  23. dom är i sin tur föda åt rovdjuren som finns. När växter och djur dör blir bakterier och svampar som en nedbrytare i ekosystemet.
  24.  
  25. 4:6 Olika arter kan leva tillsammans utan att konkurrera med varandra om de har olika ”nischer”. Till exempel flera arter av bladlöss, alla har stickande mundelar som det kör in i växterna för att kunna dricka växternas växtsaft. Trots att det konkurrerar arterna inte om födan, det beror på att dom har olika nischer genom att de lever på olika växtarter. Plommonbladlusen äter på plommonträden och äpplebladlusen äter på äppelträden och sen finns det massa andra bladlus som äter på andra bladträd.
  26.  
  27. 4:7 Man hittar mer fåglar i blandskogar på grund av att fåglarna har lättare att bygga sina bon i lövträd än barrträd. Det finns barrträd i blandskog men hittar ofta inte doms bon i dom träden.
  28. 4:12 RITAT PÅ PAPPER!
  29. 4:13 En bergart är sammanfogade mineralkorn, det finns tre olika sorters bergarter. Det finns magmatiska, sedimentära och omvandlade bergarter.
  30. 4:14 A) Magmatiska bergarter bildas då magma pressas upp mot jordytan från själva vulkanen så att den svalnar och sedan stelnar.
  31. Granit & Diabas är två bergarter som är magmatiska, granit är däremot en bergart som bildas då magman svalnar oftast lite under jordytan och diabas bildas då magman trycker sig upp i ytliga sprickor i jordskorpan innan det hinner stelna.
  32. B) Sedimentära bergarter är då bergarter bryts ner och blir till mindre partiklar. En sedimentär bergart är till exempel kalksten och den bildas då skal och skelettdelar från havsbottnen pressas ihop.
  33. C) Marmor är en omvandlad kalksten och om granit samt vissa sedimentära bergarter förvandlas till någonting som är så kallat fågelbon i dom trädena.
  34. 4.15: A) De är nästan alltid dom högsta fjälltopparna som består av svårvittrade bergarter, ett exempel är högfjäll.
  35. B) En bergart som är mer lättvittrad än vissa andra är Kalksten och den är mer lättvittrad än amfibolit.
  36. 14:16 A) Jordart är bara ett slags begrepp, som man använder för att kunna beskriva och uttrycka jordens innehåll av sönderdelat berg som kan vara till exempel lera, morän, rester av organismer (torv & dy) eller kemiska utfällningar (kalkgyttja).
  37. B) Som sagt är Morän en jordart och den bildas av en glaciär och inlandsis, genom en osorterad avlagring av bergmaterial direkt från glaciäris. Det finns olika moräner och dom indelas såhär:
  38. 1. Lermoräner, även kallad moränlera.
  39. 2. Silt moräner
  40. 3. Sandmoräner
  41. 4. Grusmoräner
  42. 5. Sten och blockmoräner
  43. 6. Blandkorniga moräner
  44. 14:17 En slags lanskapsformation är till exempel U-dalar, det är en slags stor, bred dalgång som har höga samt runda kanter som formar bokstaven U. U-dalar bildas då en glaciär vidgar en befintlig V-dal eller när flera glaciärer tar sig nedför bergsluttningar. När glaciären smälter
  45. så lämnar den alla stenar och bråte den tidigare plockat upp på botten av U-dalen. I Sverige finns det en U-dal som heter Lapporten och den ligger norr i Sverige.
  46.  
  47. 4.18: A) Under högsta kustlinjen är det väldigt vanligt att det är jordarternas innehåll som är sorterat. Det finns till exempel rena sand och lerjordar som bildas då rinnande vatten och vågrörelser har tvättat fram sand respektive lera ur morän.
  48. B) Lerjordar bildas som sagt då rinnande vatten och några slags vågrörelser har ’’tvättat fram’’ sand och även lera ur morän.
  49. 4.19: Faktorer som påverkar hur bördig marken är:
  50. 1. Markens textur och struktur
  51. 2. Innehåll av växtnäringsämnen samt dess omsättning och tillgänglighet
  52. 3. Mängden och omsättningen av organiskt material
  53. 4. Kalktillstånd
  54. 5. Tungmetaller
  55. 6. Genomluftningen
  56. 7. Vattenhållande förmåga
  57. 8. Förekomst av markburna nematoder (svamp & virussjukdomar)
  58. 4.20: A) Kalfjället även kallad alpina regionen, är den egentliga fjällvegetationszonen och den börjar vid skogsgränsen, alltså där fjällbarrskogen eller fjällbjörkskogen slutar. Därför är det ont om träd på kalfjället.
  59. B) Skillnaden mellan norra och södra barrskogsregionen är att norra delen är där det växer barrträd, dom lövträd som förekommer där är oftast björk, asp & sälg. Medans södra delen är bara gran, tall och gran dominerar i stort just där.
  60. C) Dom två svenska växtregionerna som dominerar lövträd är södra lövskogsregionen & södra barrskogsregionen.
  61. 4.21: A) Eftersom man har bättre koll på vart arter bor någonstans. Större djur som älgar och björnar syns ju mellan trädskikt och buskskikt, samt finns det fåglar och små insekter på dom skikten. Fältskikt är som ormbunkar och sådana växter och där förekommer ju såklart ormar och sen kommer det lägsta skiktet som heter bottenskiktet och där växer mossa samt andra växter och där lever väldigt små insekter.
  62. B) I bottenskiktet växer mossa, lavar och svampar.
  63. 4.22: A) Förna är det lager av höstlöv och andra döda växt och djurdelar som har samlats överst på marken.
  64. B) Förnan har även ett marklager och det kallas för jordmån, den innehåller organiskt material som kommer från förnans döda djur och växtdelar som inte hunnit brutits ner fullständigt.
  65. 4.23: Skogen har alltid haft stor betydelse för människan, den var verkligen omtyckt av dom första människorna för dom var verkligen beroende av den för att kunna överleva. Där fanns virke för att kunna börja bygga bostäder, ved att kunna elda någonstans. Större djur som älgar och björnar syns ju mellan trädskikt och buskskikt, samt finns det fåglar och små insekter på dom skikten. Fältskikt är som ormbunkar och sådana växter och där förekommer ju såklart ormar och sen kommer det lägsta skiktet som heter bottenskiktet och där växer mossa samt andra växter och där lever väldigt små insekter.
  66. B) I bottenskiktet växer mossa, lavar och svampar.
  67. 4.22: A) Förna är det lager av höstlöv och andra döda växt och djurdelar som har samlats överst på marken.
  68. B) Förnan har även ett marklager och det kallas för jordmån, den innehåller organiskt material som kommer från förnans döda djur och växtdelar som inte hunnit brutits ner fullständigt.
  69. 4.23: Skogen har alltid haft stor betydelse för människan, den var verkligen omtyckt av dom första människorna för dom var verkligen beroende av den för att kunna överleva. Där fanns virke för att kunna börja bygga bostäder, ved att kunna elda med och samt fanns det mat i skogen. Virket gick även att använda för att bygga sig båtar, dom båtarna hade dom till användning då som skulle ut och fiska. När dom första människorna gjorde detta så påverkades inte skogen alls men om man kollar på hur vi beter oss mot skogen idag så påverkar vi den väldigt mycket. Det är för att virket från skogen för att kunna bygga grejer har ökat, det bara tas mer och mer därifrån och sen har även skogsbruket präglat skogens tillväxt och utseende. Nu för tiden använder vi ju träd och liknande för att kunna göra dörrar, lister, panel, brädor, inredning och en massa andra saker. VI behöver även skogen idag för att kunna överleva.
  70. 4:24 Man känner igen en kulturskog på grund utav att det är där skogsbruk har hållit på fler hundra år och det förstör oftast skogen väldigt mycket men kan också göra skogen gott.
  71. 4:25 Lövskogar har lättare att bryta ner, alltså är det därför det är så att dom har ett rikare och mer varierat fältskikt än vad barrskogar har. Finns även en annan sak också som gör att det blir rikare, det är på grund av att daggmaskar trivs bättre med lövrik förna.
  72. 4:26: När väldigt stora ytor av skogsmark avverkas finns det ingen växtlighet kvar som tar upp eller binder näringen i jorden. Utan skogen ökar också då vattenflödet i marken vilket leder till urlakning av mineral och näringsämnen i floder, sjöar samt hav.
  73.  
  74. 4:27 Urskogarna är viktiga att ha kvar på grund av att hackspettarna och ugglorna lär ha någonstans att bo. Samt är den bra för att vissa lavar som växer ganska långsamt på olika trädstammar ska bevaras.
  75.  
  76. 4:28 A) Näringsfattiga sjöar har mer klart vatten, näringsfattiga har även lite plankton än näringsrika. Näringsrika sjöar brukar omges av åkermark eller lövskog. Näringsrika har mer plankton och siktdjupet är litet.
  77. B) Varför det finns litet siktdjup är för att det finns mycket plankton i näringsrika sjöar.
  78. C) Det finns bra med fisk där, olika fisksorter.
  79. 4:29 För att det inte finns närsalter i djupbottensonen, för närsalter frigörs i vattnet och kommer till ytan där plankton algerna lever.
  80. 4:30 Det är viktigt att vattnet i sjöar och i hav cirkulerar för att nedbrytare på botten ska överleva. Nedbrytare som lever på botten har cellandning vilket betyder att dom behöver ha syre för att dom ska överleva. Eftersom det inte finns några växter nere på botten som producerar syre så är nedbrytare beroendet av syret som kommer bland annat planktonets fotosyntes.
  81. 4:31 A) I Sverige kan rödalgen vara på max 40 meters djup om det är lite kallare vatten men om det är lite varmare kan den vara upp till 80 meters djup. Brunalgerna håller helst till lite längre upp vid vattenytan till och med så man kan röra dom för dom är så nära ytan ibland. Grönalger håller sig oftast till botten av själva vattnet för det är där den trivs som bäst.
  82. B) Denna fördelning bestäms på grund utav att alla behöver olika faktorer för att kunna växa och överleva. Vissa behöver solljus, vissa behöver inget solljus alls och vissa behöver inga speciella förutom vatten och sådant.
  83. 4.32: A) Östersjöns vatten är bräckt för att älvar samt mindre vattendrag tömmer sötvattnet som finns i sjön. Samtidigt är förbindelsen med det salta atlantvattnet begränsat till Öresund och Stora samt Lilla Bält i Danmark. Det är alltså svårt för saltvattnet att komma in i Östersjön.
  84. B) En sak varför det finns färre arter i Östersjön än på Sveriges västkust är för att det är bara sötvatten kvar i Östersjön men det finns fortfarande saltvatten i västkusten och i saltvatten lever fiskarna bättre och dom är anpassade till det. Om fiskarna skulle överföras till sötvatten som det finns i Östersjön skulle då cellerna behöver lägga ner extra arbete på att reglera sin salt och vattenbalans.
Advertisement
Add Comment
Please, Sign In to add comment
Advertisement