Sammanfattning
E-hälsa och virtuella vårdmöten förespås bli allt mer vanligt förekommande i det Svenska samhället. Tidigare studier som vi har tagit del av visar på att sjukvården verkar positivt inställda till virtuella vårdmöten. Därför tyckte vi att det kunde vara intressant att få ta reda på vad allmänheten tycker om virtuella vårdmöten. Just därför kom vi fram till att syftet med undersökning är att vi vill visa vad allmänheten tror om virtuella vårdmöten och vilka inställningar som finns. Vi vill även ta reda på om den marknadsföring som hittills har gjort har varit effektiv. Vi utformade en webbenkät som till stor del bestod av frågor som mätte i hur hög grad man instämmer eller inte till olika påståenden om virtuella vårdmöten. Vår målgrupp för undersökningen var internetvana potentiella vårdtagare  eftersom att de som inte har tillgång till internet troligen aldrig kommer att vilja ha ett virtuellt vårmöte av den enkla anledningen. Resultatet som vi kom fram till var att även respondenterna var positivt inställda till virtuella vårdmöten, nästan fyra av fem kunde tänka sig att genomföra ett virtuellt vårdmöte. Dock var det hela 62 % som innan de tog del av enkäten inte visste vad virtuella vårdmöten var sedan tidigare.


Introduktion
Vården i Sverige är bland det bästa i världen, och nu ska vi bli moderna också med e-hälsa. Socialstyrelsen (2016) definierar e-hälsa som "Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa."(Socialstyrelsen, 2016).
Koch (2006) visar att marknaden för digitala vårdlösningar växer fort, och det är inte så konstigt. Patienter kommer ha lättare att planera sin vård, begränsa långa resor till sjukhus och man kan få svensk vård utomlands. Mobilteknologin gör det lättare att övervaka patienter på långa håll (Winkler et al, 2011;2010).
Men vad tycker allmänheten om det? Vet de ens vad e-hälsa eller virtuella vårdbesök innebär?
Även vi som skriver denna studie hade inte helt klart för oss allt det som E-hälsa innefattar och kände inte heller till att virtuella vårdmöten används idag i Sverige på flera mottagningar. Tidigare i år presenterade SKL:s styrelse och regeringen sin vision: "År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter" (Regeringen, 2016).
Tidigare forskning har undersökt ganska så väl vilka fördelar och nackdelar det finns med e-hälsa, vad läkare och annan sjukvårdspersonal tycker om e-hälsa och trender inom marknaden, både nationellt och internationellt. Få studier har undersökt vad allmänheten i Sverige faktiskt tycker. En studie från PwC kommer vi förhålla oss till, eftersom det är en av de få som undersöker det vi själva vill titta på.
 Syftet med vår undersökning är undersöka om SKL:s(Sveriges kommuner och landsting) satsning hittills varit effektiv. Det vi vill ha svar på är om allmänheten vet att vårdcentraler erbjuder virtuella vårdmöten, om de är positivt eller negativt inställda till påståenden om e-hälsa, samt hur de fick reda på vad virtuella vårdmöten innebär.
Vi är dock inte intresserade av att själva undersöka vad läkare och sjukvårdspersonal tycker om e-hälsa och virtuella vårdmöten, utan vi refererar till tidigare forskning när vi diskuterar vårdpersonals åsikter.

Slutsats och bidrag
De slutsatser vi kan dra är att allmänheten är generellt positivt inställda till e-hälsa. Vi kan dock inte säga så mycket om huruvida SKL:s satsning hittills har varit effektiv, då vi gjorde fel med frågeformuläret. Men det vi kan säga är att de som inte vet vad virtuella vårdmöten är för något är i majoritet. Dock kan vi inte säga vad som skulle vara effektivast för informera många männsikor, men antagligen sociala medier. Och vi kan bara säga att det verkar som om reklam och sociala medier går hand i hand vad gäller räckvidd, då majoritet av våra respondenter fick reda på e-hälsa via reklam eller sociala medier, men knappt någon från vårdcentralerna.
Vår studie är intressant som stickprov för SKLs vision gällande Sveriges användning av  digitaliseringens och e-hälsans möjligheter, dock skulle vi föreslå att man gör liknande studier om några år men man fokuserar på åldersskillnader, då vi gissningsvis har nått en majoritet unga personer skulle det också vara intressant att se hur deras uppfattning förändrats över tid.